Företaget Carema som bedrev äldreboenden fuskade så att de kunde inte garantera patientsäkerheten. Chefer fick bonusar för de besparingar de genomförde.
Företaget Allra skodde sig på våra pensionspengar de förvaltade. För att kamma hem tiotals miljarder, överförde de pengarna mellan olika konton. Det räckte. Friskoleföretaget Academedia gick med vinst på en halv miljard, på den kommunala skolans bekostnad. Även kyrkan är med leken.
Vi kan inte göra så mycket åt det. Vi har inte makt till det.
Det finns frågor som än mer berör oss:
• I vården larmas att människor råkar illa ut på grund av arbetsbelastningen.
• I äldrevården ska man hinna hjälpa de flesta som ropar efter hjälp under 15 minuter.
• I skolan har de kompetenta pedagogerna inte den tid de behöver för överblick och reflektioner över undervisningens kvalitet, än mindre över den övergripande verksamheten inom skolan. Skolpengen har ersatt kvalitetskrav och krokbenet privata skolor känner vi alla till. Skolinspektionens rapporter talar sitt tydliga språk. Över 30 procent av eleverna uppnår inte målet.
• Det är sant att tryggheten hotas idag. Är det de ensamkommande barnen som hotar vår trygghet? Nej. De sitter inte i styrelsen för Findus i Bjuv i Skåne. De har inte makten att kasta ut människor kalblodig till arbetslöshet.
• Efter 20-30 år i arbetslivet, när du blir pensionär, så är du ett socialfall.
När vi pratar om verkligheten anklagas vi – som våra förfäder för att raljera. Nej, som vår städerska sa: ”Vi ska inte raljera utan vi ska härja i vår egen sak.”
Vad är då vår sak? Idag finns det ett krav som skulle gagna oss och ena den arbetande befolkningen. Jag syftar på arbetsförkortningen som vi i Socialisterna sagt: ”Ungdomen är inte försäkrad att få arbete. De äldre som har arbete är i samma otrygga situation inför att rationaliseras bort. Det överordnade i samhället är att få mer vinst, vinst, vinst. Vi människor har ingen annan väg än att skära ner arbetstiden och fördela arbetena. Den ger ungdomarna jobb, det ger de äldre jobb. Det ger oss alla ett samhälle som fungerar.”
Arbetstidsförkortningen till sex eller varför inte fem timmars arbete, det är upp till oss som arbetar att driva detta krav. Och jag garanterar er, drivs detta krav med kraft och bredd, då kommer även frågorna om skolan, vården och pensionerna att lösas till vår fördel.
Arbetstidsförkortningen ställer oss inför andra uppgifter. Att kräva merparten av kakan som produceras i landet.
Låt oss att härja i vår egen sak, för arbetstidsförkortningen. Härja för vår dröm som Nina Björk säger: ”… En dag ska jag kunna se min bröder och systrar i ögonen och säga, Du och jag och jag är här på jorden samtidigt och jag tar ingenting ifrån dig, du tar ingenting ifrån mig. Vi delar.”