I ledaren fredagen den 18 november, efterlyser skribenten att kommunpolitikerna ska agera ifråga om neddragningen av vårdplatser på Västerviks Sjukhus. En mycket berättigad uppmaning.
I den namninsamling, mot neddragning av vårdplatser, som Kristdemokraterna startade i september har vi, kristdemokratiska kommun- och landstingspolitiker, i samarbete agerat för att bilda opinion mot neddragningarna.
I det arbetet har vi träffat både politiker och andra som gärna skrivit på men även politiker som sagt att man tycker namninsamlingen är bra men ändå valt att inte skriva på, alltså tigit still. Även kommunledningen har i denna fråga tigit still i opinionsbildningen, precis som ledarskribenten skriver.
Sjukhuset med dess olika verksamheter och antal vårdplatser är viktigt av flera skäl, exempelvis som en stor arbetsgivare i kommunen. Men viktigast är det ur patienternas perspektiv. Patienter blir inte friska för att vårdplatser stängs, då måste de ha vård någon annanstans.
Både unga och äldre drabbas, men eftersom de flesta av patienterna är äldre, så blir det i första hand kommunen som måste ta ansvar för deras vård genom exempelvis hemsjukvård eller korttidsvårdplatser.
Landstinget skjuter alltså över kostnader på kommunen, för att inte tala om den oro som patienten och anhöriga kan känna för att patienten måste åka från sjukhuset i förtid.
Det ovanstående föranleder många frågeställningar vilket resulterat i en interpellation med nedanstående frågeställningar till kommunalrådet:
Vilka initiativ har kommunalrådet hittills tagit för att söka påverka landstinget att återöppna de vårdplatser som bland annat våra kommuninnevånare kan behöva?
Har det förekommit någon kontakt med kommunen från landstingets sida för att informera om stängningarna?
Finns det i dagsläget tillräckligt antal korttidsvårdplatser för att ta emot personer som behöver vård?
Har det förekommit diskussioner om skatteväxling för att kommunen ska ta ett större ansvar?