Koldioxid inget problem

KOLKRAFTVERK. Tvärt emot de allra flesta klimatforskare hävdar insändarskribenterna att koldioxid i atmosfären gör mer nytta än skada.

KOLKRAFTVERK. Tvärt emot de allra flesta klimatforskare hävdar insändarskribenterna att koldioxid i atmosfären gör mer nytta än skada.

Foto: Martin Meissner

Debatt2015-11-16 05:35
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.

För 15 år sedan hade IPCC och SMHI en hypotes om att mänskligt utsläpp av koldioxid skulle få jorden att bli tre till sex grader varmare. Datormodellerna är emellertid dåliga och det visade sig vara fel. Kunniga vetenskapsmän glider nu närmare åsikten att ökad mängd koldioxid påverkar jordens temperatur endast obetydligt. Det är inget att oroa sig för och de ursprungliga larmen har kunnat förpassas till myternas värld. Om det är något vi bör oroa oss för så är det nästa istid som nu inte kan vara så långt borta. Sådan är jordens rytm.

Vetenskapligt belagt är att ismassorna i Arktis, Antarktis och Himalaya nu ligger inom normala variationer. Havet höjer sig ej mer än vad det gjort i 200 år och orkanerna är snarare färre än fler. Det vi också kan se är att växterna gynnas av förhöjd koldioxidhalt. Produktionen av säd har ökat med 15 procent, vissa andra växter mångfalt mer än så och den svenska skogen växer "så det knakar". Till och med öknarna börjar grönska eftersom koldioxid gör att växterna tål torka bättre. Det globala nyttan av mer koldioxid har beräknats till tusen miljarder dollar. Det skall vägas mot koldioxidens skadeverkan som är ringa om den ens finns.

När livet kom till jorden och fotosyntesen tog fart för några miljarder år sedan var koldioxidhalten tiofalt den nuvarande. Sedan dess har kolet långsamt lagrats i marken och koldioxiden minskat till nära den gräns då allt liv upphör. Den gröna politiken är därför fientlig mot livet självt och förstör vår miljö och våra livsbetingelser. Koldioxid borde av kyrkan förklaras helig och ej bespottas som en medeltida häxa.

Om vi fördelar jordens landyta blir det två hektar (0,02 kvadratkilometer) per invånare. Något mer än hälften kan användas för produktion av livsmedel, bränsle och tekniska produkter. Hur mycket skulle du vilja avsätta av det för att framställa bränsle till din bil och hur långt tror du att du kan köra på det?

På den jord som snart måste föda tio miljarder människor är det därför människans plikt mot allt liv att föra upp åtminstone en del av kolet till atmosfären för att på så sätt öka fotosyntesen på land och till havs. Nere i marken gör kolet ingen nytta.

Efter decennier av grön indoktrinering kan det här vara omvälvande tankar. Många förstår sambanden meddetsamma men för andra tar det litet längre tid.

Läs mer om