Är kommunen en attraktiv arbetsgivare? Om man skall tolka den medarbetarenkät som nyligen gjorts i kommunen så blir svaret nej. Med de prioriteringar som gjorts den senaste mandatperioden finns mycket mer att önska.
Att vara en attraktiv arbetsgivare är sedan alltför lång tid tillbaks ett nedprioriterat utvecklingsområde. Jag har personligen svårt att förstå att den högsta politiska ledningen inte förstår allvaret i situationen och vad konsekvenserna blir, om man inte har att vara en attraktiv arbetsgivare högst upp på prioriteringslistan. När socialdemokrater och moderater i somras presenterade sitt budgetförslag för 2015, så fick vi i Folkpartiet gång på gång höra att vi var oansvariga, då vi presenterade ett budgetförslag som låg 31,4 miljoner kronor över majoritetens budgetförslag. Men vi såg hela tiden de behov som fanns ute i verksamheterna. Vi var inte beredda att underminera verksamheterna och riskera en personal som mår allt sämre med ökande sjuktal som följd.
Efter den senaste revideringen uppåt av den nya majoritetens budget, så skiljer det idag endast 15 miljoner kronor mellan vårt budgetförslag och majoritetens budget. Dessa 15 miljoner ser vi som en nödvändighet, bland annat för att tillgodose det stora vikariebehov som idag finns ute i verksamheterna.
Belastningen ökar på den ordinarie personalen, där allt fler sjukskriver sig eller lämnar sin ordinarie tjänst och allt fler delar av kommunens verksamheter får svårare att rekrytera vikarier. Tillgången på vikarier är en förutsättning för att den ordinarie personalen inte skall gå på knäna och att brukarna/kunderna skall kunna få sina behov tillgodosedda. En rektor berättade nyligen om svårigheten att rekrytera vikarier. En stor del av arbetsdagen gick åt att med över 30 telefonsamtal, försöka få tag på någon som kunde gå in och vikariera för sjukanmäld personal. Vikarietillgången har blivit ett mycket stort problem, då besparingar lett fram till en mer anorektisk kommunal organisation.
Så här kan vi inte ha det i en kommun som säger sig värna om välfärden och människors psykiska hälsa. En dryg procents ökning av sjuktalen i kommunen äter snabbt upp de 15 miljoner som idag skiljer mellan våra budgetar. Med ökande sjuktal försvinner pengarna ut i ett svart hål, utan att det leder till en konstruktiv utveckling i kommunen. Med förebyggande åtgärder och en satsning på att vara en attraktiv arbetsgivare så får man något för pengarna.
Det här är en balansgång som kräver ett politiskt ledarskap som inte är distanserad från, utan som står i ständig närkontakt med den verklighet som existerar i kommunens olika verksamheter.
Kommunens totala ekonomi är avhängigt av hur vi förvaltar humankapitalet och att vi därmed har en humanekonomi i balans.