Flyktingströmmen 2015 kommer utgöra ett avsnitt i historieböckerna tillsammans med andra kriser som Sverige gått igenom. Vi vet hur krisen började, men vi vet ännu inte hur den kommer sluta. Resultatet av en kris beror på många olika faktorer, inte minst sådana faktorer som är svåra att kontrollera. Att företagen kommer utgöra en viktig faktor i integrationsarbetet vet vi dock med säkerhet. För företag är problemlösare och jobbskapare, fyra av fem jobb har sedan 1990 skapats i Sveriges småföretag. Om inte ett företag löser andras problem kommer inte företaget finnas kvar på marknaden. Politik gör inte så att människor får arbeten, det är företagarna själva som möjliggör detta genom att deras produkter och tjänster efterfrågas av marknaden. Politik och regelverk, faktorer som vi faktiskt kan råda över, kan däremot ge rätt eller fel förutsättningar för att underlätta för företagen att skapa fler jobb.
Politikernas vision är att Sveriges företag ska vara exportstarka och innovativa. Företagen ska gå från att vara underleverantörer till att ta fram egna produkter och tjänster. Sverige ska inte konkurrera med låga löner och pris säger man, utan med kvalitet och expertis. För att företagens produkter och tjänster över huvud taget ska efterfrågas och inte minst om några av dessa ska falla in i politikernas vision så krävs dock ett stabilt politiskt klimat. Ett klimat som möjliggör en stabil samhällsekonomi som i förlängningen skapar fler jobbtillfällen.
Flera länsstyrelser har höjt sin beredskap med anledning av flyktingströmningarna som snart kommer nå oss. I detta krisarbete måste det allmänna hitta tak över huvudet men samtidigt titta på hur vi kan få till stånd en betydelsefull sysselsättning för dem som kommer till vårt land. Där är det viktigt att utgå från företagens behov på arbetskraft, för brist på arbetskraft har seglat upp bland de största tillväxthindren för företagen. Validering av nyanländas kvalifikationer och matchning mot arbetsmarknaden är i och med detta givetvis enormt viktigt, och redan vid asylprocessen.
Frågan är om vi i detta krisarbete verkligen använder alla resurser som vi kan råda över? Hur innovativt är det att kraftigt reducera rot-avdraget och höja arbetsgivaravgifterna för unga just nu? Ta rot-avdraget som ett exempel. Varför inte ha kvar det på dagens nivåer? Framförallt i stunder av dessa då vi vet att det bästa sättet för samhällsekonomin och våra medmänniskor är att integreras genom arbete. För rot-avdraget skapar arbete, vitt sådant.
Vi behöver inte färdas lång tid tillbaka i historien då våra småländska släktingar för drygt 100 år sedan emigrerade till Amerika på flykt från hungersnöd och ohållbara livssituationer. Vilhelm Moberg beskriver i Utvandrarserien hur människor slits mellan känslor för det nya landet och minnen från det gamla. Det skulle vara fantastiskt om Sverige omvandlade den här krisen till möjligheter och känslorna för det nya landet innefattade arbete och välfärd. Företagarna står redo i det arbetet.