Socialdemokraterna och Miljöpartiet vill tvinga bolagsstyrelser att uppnå en strikt 40 procentig könsrepresentation inom två år, annars väntar en kvoteringslag. Denna symbolpolitik är skadlig för företagen och bortser från det arbete som sker för att tillföra företaget den bästa kompetensen.
Att den bästa kompetensen ofta bärs av en kvinna visar sig i att sedan 2002 har andelen kvinnliga styrelseledamöter i börsbolagens styrelser nära nog fyrdubblats. Detta är tyvärr endast i liten grad känt. Det senaste året ökade andelen med 2 procentenheter och är nu nära 25 procent.
Är det bra eller dåligt? Svaret är mindre intressant än att det är ägarna som får ta de ekonomiska konsekvenserna av styrelsens och ledningens sammansättning. Det är också det viktigaste skälet till att politikerna bör avstå från att ingripa i äganderätten genom kvotering.
Äganderätten är grundläggande i en marknadsekonomi och därmed viktig för politiken att respektera. Kvotering skapar rättsosäkerhet och utgör ett allvarligt ingrepp i aktieägardemokratin. Varför starta eller äga företag om man inte självständigt får utse sin styrelse?
De allra flesta svenska företag jobbar långsiktigt och strategiskt med kompetensförsörjning för att kunna ta tillvara och behålla all kompetens och talang. Det ligger i företagens intresse. Faktorer som ”jämställdhet”, ”mångfald” och ”kön” kan mycket väl vara centrala i detta och sammanfalla med politiska mål. Men det motiverar inte ingrepp i äganderätten.
Att påstå att det inte sker en utveckling i företagen är att inte erkänna verkligheten. På ledningsnivåerna under företagens styrelse ökar andelen kvinnor stadigt. Sedan 1998 har andelen kvinnliga chefer i ledningsposition bland Svenskt Näringslivs medlemsföretag ökat kraftigt, från 18 procent till 30 procent. 40 procent målet är redan förbisprunget på mellanchefsnivån bland våra 60 000 medlemsföretag. Det är klart att denna utveckling även kommer att slå igenom på andra positioner.
Utvecklingen mot att fler kvinnor gör karriär, är chefer och styrelseledamöter är positiv för det svenska näringslivets konkurrenskraft och för jämställdheten i Sverige. Vi ser att andelen kvinnor i ledande positioner i svenska företag ökar. Att det är företagen själva och inte politiken som leder detta arbete är avgörande.