Anders Mathiasson, VD för Energigas Sverige AB skriver i ett svar på min tidigare kritiska artikel om fordonsgas. (VT 27/5). Han tycker att det är bra att landstinget dikterar villkoren och att man ensidigt förespråkar fordonsgasdrivna fordon vid sin upphandling. Om man i stället gjort en teknikneutral upphandling och enbart ställt miljökrav, skulle dock andelen bussar och bilar drivna med fordonsgas blivit marginaliserade. Man kan dock ha förståelse för att han har denna åsikt. Energigas Sverige AB är ju en paraplyorganisation för leverantörer och tillverkare av energigas och har som uppdrag att bevaka deras intressen.
Myndigheter och forskare påpekar att biogas primärt ska användas till el- och värmeproduktion – inte till drivmedel! I dag öppnas den möjligheten mer och mer eftersom elbolagen bjuder över varandra vid köp av el från solceller, vilket också framöver torde gälla biogasproducerad el. Bussbranschens organisation anser också att fordonsgas är en återvändsgränd och förordar el och biodieseldrift.
Huvuddelen av alla fordonstillverkare jobbar intensivt med tillverkning av eldrivna fordon. Ett stort utvecklingsarbete pågår också för att få fram kostnadseffektiva vätgasdrivna bränsleceller för bilar och det finns idag också bra teknik för att tillverka förnyelsebar metanol av skogsråvara. Metanol kan med fördel blandas i bensin och diesel redan vid fabriken och är dessutom ett utmärkt bränsle för fartyg.
Från 2013 till 2014 ökade andelen bussar drivna med fordonsgas med mindre än fem procent. Detta är den minsta ökningen på många år. Biodiesel ökade däremot med 50 procent och elhybrider med hela 150 procent. 2015 är det fler fordonsgasdrivna bussar som tas ur drift, än i drift. Det finns nu också krav från EU att alla miljöbränslen skall beskattas lika från och med 2016. Det innebär en prishöjning på fordonsgas med cirka 20 procent. Redan i dag kostar en fordonsgasdriven buss nästan en miljon kronor mer om året än en biodieseldriven buss.
Det är oansvarigt av våra politiker att satsa stora ekonomiska resurser på fordonsgasteknik när det varken är miljömässigt eller ekonomiskt försvarbart. Våra gemensamma skattemedel skulle i stället behövas inom sjukvården. Att Kalmar läns landsting satsar hundratals miljoner kronor och gör en tio år lång upphandling med dessa premisser är enligt min mening inte att ta ansvar.
Samhället har inte råd med beslutsfattare som driver utvecklingen åt ett håll som inte hör framtiden till.