Kommentar till ledarskribenten Jakob Styrenius ledare den 16 och 21 oktober 2017
Jakob uttalar sig som ledarskribent i den moderatstyrda tidningen VT angående mitt intresse om olika sorters tävlingar samt om ett enligt honom bristande intresse och respekt för näringslivsrankingar et cetera.
Jag vill börja med att konstatera att jag aldrig har träffat Jakob och han verkar vara väldigt dåligt upplyst om vad jag har för intressen och värderingar, både vad det gäller olika tävlingar och näringslivsrankingar et cetera. Jakob påstår att jag har en ”förkärlek” för tävlingar som exempelvis ”Årets Stadskärna”. Att jag framförde gratulationer och visade en stolthet över att samarbetet mellan fastighetsägare och handlare i Västervik, Västervik Framåt AB och kommunen efter många års målmedvetet gemensamt arbete resulterade i att Västervik utsågs till Årets Stadskärna 2017 är väl inget man ska skämmas för. Jag var även mycket tydlig med att vi fick detta pris ”för ett långsiktigt och bra arbete och samverkan under flera år”, det vill säga att även M kan glädjas åt priset.
Nästa påhopp handlade om att jag nedvärderar Svenskt Näringslivs kommunranking för att jag konstaterade att rankingen inte är objektiv och inte alltid bygger på saklighet och fakta.
Det exemplet jag då refererade till var att vi alla i kommunen tycker självklart att vi behöver en bättre infrastruktur i vår kommun. Det innebär dock inte att Västerviks kommun har den ”sämsta” infrastrukturen i hela landet, rent faktamässigt, vilket nog alla borde vara på det klara med. Det finns tyvärr flera sådana exempel där det inte är fakta utan allmänt tyckande som ligger till grund för resultatet i mätningen. Mätningen är dock på många sett betydelsefull och används därför inte minst som underlag vid olika förbättringsförslag och när vi nu tar fram en ny näringslivsstrategi för Västerviks kommun i samverkan med lokala näringslivet.
Jag vill för övrigt upplysa Jakob om att för majoriteten är näringslivet och för den delen hela den lokala arbetsmarknadens behov och förutsättningar av yppersta vikt. Det handlar om kommunens existensberättigande och framtid.
Det är inte minst därför vi har valt att satsa 25,6 miljoner på en fördubbling av antalet högskoleplatser på Campus Västervik, som nu kan ta emot cirka 500 årsstudenter, där vi bland annat satsar på utbildningar till sjuksköterskor och ingenjörer. Allt detta görs i nära samverkan och dialog med näringsliv och den lokala arbetsmarknaden.
På infrastruktursidan jobbar vi på olika spår. Dels genom det som kommunen har möjlighet att påverka och i stor utsträckning besluta om själv och dels genom kontakter och forum på regional och statlig nivå. Västerviks kommun har beslutat om och snart färdigställt en förlängning av landningsbanan på flygplatsen, vilket möjliggör taxiflyg samt ambulansflyg m.m. Södra infarten är snart färdigplanerad och redo att börja byggas. Vi för diskussioner med Trafikverket angående deras insats på avfart och cykelväg. Går allt i lås kan byggstart bli under 2018 eller våren 2019. Förbättringar för väg 35 och Tjustbanan driver vi på gemensamt över partigränserna genom egna skrivelser och kontakter, men även via Regionförbundet.
Det gäller även de viktiga satsningarna som krävs på både E22 och RV 40.
Kommunens näringslivsarbete har länge präglats av en bred enighet och stor samsyn.
Fakta är att om vår kommun ska ha någon framgång när det gäller infrastruktursatsningar, näringslivsetableringar och högskoleutbildningar, som sker i konkurrens med övriga landet, är det minsta som krävs att vi inom de olika partierna har en gemensam syn och politik kring kommunens behov och framtid. Att Jakob, som ledarskribent för en moderat tidning, vill bedriva oppositionspolitik och lyfta fram näringslivsfrågorna kan i bästa fall leda till ett ökat fokus på just de frågorna. Men i värsta fall kan det leda till den totala motsatsen och vara en björntjänst för kommunen i det så viktiga arbetet inte minst kring behoven av ny och förbättrad infrastruktur.