Jag tittar väldigt sällan på tv, men varje gång jag gör det slås jag av hur många spelreklamerna har blivit. Nordicbet, Maria, Jackpot Joy, Bet 366 etcetera. Ja, listan kan göras lång över spelföretagen, som inget hellre vill än att vi går in på deras sidor och gör av med våra pengar.
För de allra flesta är dessa spelreklamer inget mer än ytterligare en irriterande reklam, för andra leder spelreklamerna till fördärv, med ofantliga skulder och splittrade familjer.
I Sverige finns det idag cirka 164 000 registrerade problemspelare, det vill säga närmare två procent av befolkningen. Utöver dessa är mörkertalet minst lika stort som de registrerade. Vi talar alltså om ett betydande folkhälsoproblem som årligen kostar staten upp emot 4,5 miljarder kronor. Ett folkhälsoproblem där de drabbade lider av djup depression och ångest och får dras med ekonomiska problem i många år efteråt.
Tillsammans med sms-låneföretagen skapar spelbolagen en livsfarlig fälla, med inkasso och kronofogden som slutmål. Vissa kanske tycker att spelarna får skylla sig själva och så är det. Samtidigt skiljer sig inte en spelnarkoman från någon annan typ av narkoman. Jag har sett hur det lyser ur deras ögon när de sätter sig vid datorn och ”Jack vegas-hjulet” börjar snurra. Jag har sett desperationen de slås av när förlusten är ett faktum. Jag har sett deras desperata jakt på nya pengar för att vinna tillbaka det som förlorats.
Spelmissbruk är precis lika allvarlig som alkoholmissbruk och narkotikamissbruk och ändå tillåter svenska staten att casinoföretagen marknadsför sig mer aggressivt än någonsin. Spelreklamerna inbringar förvisso pengar genom ett fåtal jobb, samt beskattning på tv-bolagens vinster, men det ser jag knappats som ett bra argument för att tillåta dem.
Om vi förbjöd spelreklamer skulle mycket färre människor riskera att förstöra sina liv. Självmorden och antalet personer som måste få vård för psykiska problem på grund av spel skulle minska. Antalet spruckna förhållanden där barnen drabbas skulle minska. I denna aggressiva marknadsföring med löften om snabb rikedom, är det staten och i slutligen vi medborgare som står som förlorare, när spelbolagen lurar in allt fler själar i speldjävulens grepp.
Vi har litet att vinna, men mycket att förlora på att tillåta denna marknadsföring. Därför hoppas jag att ni, tillsammans med mig, gemensamt säger nej till spelreklamen.