Det är vetenskapligt bekräftat att vi dagligen exponeras för ett stort antal kroppsfrämmande kemikalier, något som också drabbar små barn och foster. Och vi vet att en del av dessa ämnen kan skada vår hälsa.
Ansvariga myndigheter har svårt att bedöma exakt hur stora riskerna med kemikalier är. Denna osäkerhet utnyttjas av viss kemikalietillverkande industri, som systematiskt ifrågasätter forskningsresultat om kemikaliers skadliga effekter. Syftet är att förhindra och fördröja beslut som kan påverka verksamheten.
Konsumenterna får inte tillräcklig information om kemikalier, eftersom exempelvis möbler, kläder, elektronik, leksaker och byggmaterial saknar deklarationer om vilka kemikalier de innehåller.
Via kemiska analyser hittar vi hundratals kroppsfrämmande ämnen i livsmedel, inomhusdamm och från artiklar i vardagen.
Därför är det inte förvånande att studier visar att farliga kemikalier finns i blod, urin, och modersmjölk. Det innebär att alla, inklusive foster, utsätts för dessa ämnen hela tiden, hela livet.
Syftet med kemikalielagstiftningen är att identifiera farliga kemikalier innan människor exponeras. Detta har lagstiftningen tyvärr misslyckats med och istället tvingas man arbeta reaktivt, det vill säga när man redan vet att människor har blivit exponerade.
Nyligen uppskattades kostnaden för de negativa hälsoeffekterna av hormonstörande kemikalier i EU till 163 miljarder euro per år. Och då var studien ändå mycket begränsad. Att inte vidta åtgärder kan alltså bli mycket kostsamt.
Vår oro för användningen av hormonstörande kemikalier delas av expertorganisationer inom EU, FN och WHO och det har nyligen publicerats flera stora sammanställningar av vetenskapliga data om hälsoeffekter av hormonstörande ämnen. Vi har som forskare bidragit till dessa rapporter.
Även om kunskapen inte alltid är fullständig, menar vi att exponeringen måste begränsas. Riskerna gäller i synnerhet kemikalier som är hormonstörande, cancerframkallande, skadliga för arvsmassan, har effekter på fortplantningen och ämnen som är allergiframkallande.
Därför måste vi stå emot ovederhäftig opinionsbildning och värna om det svenska miljökvalitetsmålet Giftfri Miljö, som är både framsynt och nödvändigt.