Hur många asylsökande kan ett land som Sverige ta emot utan alltför stora religiösa och politiska motsättningar? Frågan är aktuell genom det stora antalet asylsökande och har fått förnyad aktualitet då frågans vikt hos väljarna förflyttats från femte till andra plats, näst efter utbildningspolitiken.
En någorlunda lyckad integratonspolitik förutsätter viss balans mellan migration och integration. Antalet asylsökande som kan beviljas permanent uppehållstillstånd utan svårartade sociala och politiska problem som följd av utanförskap beror på möjligheterna till integration i samhället.
Tillgången på bostäder och jobb avgör hur många invandrare ett land kan ta emot. Det råder redan nu brist på bostäder i delar av landet och då särskilt i de attraktiva storstadsområdena. Politikerna har ännu inte lyckats klargöra hur bostadsbristen ska lösas. Finansieringsfrågan talar man aldrig om. Jobbfrågan är lika viktig. Den stora arbetslösheten i Sverige beror till stor del på att invandrarungdomar har svårt att komma in på arbetsmarknaden. Orsakerna är omstridda. Höga ingångslöner och stela arbetsmarknadsregler har nämnts. Till detta kommer dåliga förkunskaper i vårt allt mer tekniska samhälle. Allt detta liksom kulturkrockar bidrar till utanförskap som bidrar till att många inte känner samhörighet med det nya hemlandet. Resultatet ser vi i de kravaller som ägt rum i förortstäderna i både Sverige och andra länder och det nu ökande stödet till islamistiska terrororganisationer.
Krigen och kriserna i Mellanöstern blir troligen långvariga. Vår tidigare utrikesminister Carl Bildt, med stor utrikespolitisk erfarenhet, har talat om Mellanöstern som början till 2000-talets 30-åriga krig. 2013 tog Sverige och Tyskland emot mer än hälften av Europas asylsökande. Då Sveriges befolkning bara är en niondel av Tysklands betyder det att Sverige med bred marginal låg i toppen. Ledande svenska politiker anser med all rätt att övriga EU-länder måste ta sitt ansvar. Mycket tyder på att så inte blir fallet. Motståndet är stort i övriga Europa både bland politiker och allmånhet- Detta gäller inte minst våra nordiska grannländer.
Migrationsverket räknar med att antalet asylsökande blir omkring 400 000 de närmaste fem åren. Beviljade uppehållstillstånd blir sannolikt färre men därtill kommer anhöriginvandringen som redan idag år mycket stor.
Sydeuropas svåra ekonomiska problem med vidhängande stor arbetslöshet och folkligt motstånd mot asylsökande har orsakat både stora och små partiers fall. Samma öde kan drabba svenska partier om inte migrations- och integrationsfrågorna får en ur väljarsynpunkt acceptabel lösning.
Vetskapen om detta har efter årsskiftet fått allianspartierna att på diskutionsplanet ta upp dessa tidigare tabubelagda frågor. Oenighet finns både mellan och inom dessa partier. Motsättningarna är störst inom FP. S är hittills bundna av uppgörelsen med MP om nu gällande asylpolitik som även V omfattar.