Väl hemma från klimattoppmötet i Paris får klimat- och miljöminister Åsa Romson (MP) frågan om vilket som är hennes bästa miljötips till den enskilda individen. Enligt miljöministern är det ”klimatsmart att umgås i största allmänhet” och hon uppmanar oss att byta ut de gamla glödlamporna till LED-lampor.
Nu har det varit förbjudet att tillverka de vanligaste, matta, glödlamporna sedan 2009 och alla typer av glödlampor sedan 2012. Det går i princip inte längre att få tag på dessa lampor. Även om du struntar i miljöministerns uppmaning kommer du alltså bli tvungen att upphöra med glödlampor. Det här är ett område där politikerna visat sig mogna att ta ansvar och införa ett förbud.
Samtidigt finns det många områden där politiken inte tagit sitt ansvar. Produktionen av kött är ett sådant område. Men mjölken hör också hit. Enligt LRF konsumerar svensken i genomsnitt 350 kilo rå komjölk per person och år. Ett kilo komjölk orsakar enligt Livsmedelsverket mellan ett och 1,5 kilo växthusgaser, räknat som koldioxidekvivalenter. Tio miljoner svenskar orsakar följaktligen omkring 4,4 miljoner ton växthusgaser bara från sin mejerikonsumtion. Det är drygt 20 gånger mer än glödlamporna och till skillnad från glödlampsförbudet har inga som helst politiska beslut fattats för att minska vår konsumtion av komjölk.
Tvärtom subventioneras den klimatskadliga komjölken med enorma summor varje år. I september kom beskedet från Bryssel att EU satsar 4,7 miljarder kronor i akutstöd för att hålla mjölkindustrin under armarna, när den drabbats av sviktande lönsamhet på grund av överproduktion. De nya bidragen läggs ovanpå en mängd tidigare mjölkstöd från EU.
Och den svenska regeringen storsatsade på nationella mjölksubventioner i höstbudgeten: 300 miljoner kronor avsattes för att sänka dieselskatten för lantbrukare och enligt landsbygdsminister Sven-Erik Bucht (S) ville regeringen satsa totalt en miljard kronor för att stötta de svenska mjölkproducenterna. Summan blev i slutändan lägre, men mjölkproducenterna fick ändå hundratals nya miljoner i stöd.
EU ger också ekonomiskt stöd till skolor för att köpa in mjölk och ost. Detta är en politisk eftergift till mjölkindustrin, för att bli av med en del av den enorma överproduktionen av mjölk vi länge har haft inom hela EU. Detta sker på bekostnad av barnens hälsa, då konsumtion av mejeriprodukter ökar risken för bland annat hjärt-kärlsjukdomar, prostatacancer och benskörhet senare i livet.
Den norska regeringens gröna skattekommission rekommenderar att det införs en klimatavgift på animalier och att kött- och mjölksubventionerna skärs ner. Syftet är att få till stånd en grön skatteväxling, där miljöskatter införs samtidigt som andra skatter och avgifter minskas. Klimat- och miljöminister Åsa Romson borde ta till sig konkreta och vetenskapligt välförankrade förslag som detta.