Monopolsituationen på elnätsmarknaden skadar småföretagare i verkstadsindustrin. Oskäliga elnätsavgifter sänker Sveriges konkurrenskraft och kan bidra till att landsbygden avfolkas. Lagstiftningen måste därför säkerställa att nätbolagen inte får ta ut överpriser.
Innan den svenska elmarknaden avreglerades för 20 år sedan skulle bolagens krav på vinst vägas av mot konsumenternas intresse av låga avgifter. Idag finns inte konsumentintresset med i nätbolagens prissättningspolicy. Istället är det fritt fram för nätbolagen att ta ut de priser som de anser är skäliga. Nätbolagen härskar över sina respektive geografiska områden, utan konkurrens och utan risk.
Bolagen som äger näten vill att vi elkonsumenter använder elen jämt fördelat över dygnets timmar. Stora vågor och dalar i elförbrukningen ställer nämligen krav på att nätet och produktionen anpassar sig till det faktiska behovet. Detta kräver investeringar. Och investeringar är inte något som lockar monopolister som försöker göra övervinster på en snedvriden marknad.
För bara ett par år sedan var det vanligt att små företagskunder betalade för så kallade säkringsabonnemang. Företagen betalade då en fast summa för att kunna använda el upp till en viss amperenivå. Säkringsabonnemangen var rättvisa. Kunden visste att de hade möjlighet att nyttja en viss mängd elektricitet när de behövde den. För nätbolagen, som blivit allt mer beroende av opålitlig vindkraft, passade en annan prissättning bättre.
Små företagskunder tvingades därför byta till effektabonnemang, där den uttagna effekten registreras varje timme. Kunden betalar för det högsta timvärdet varje månad. Ändringen säljs in med argumentet att kunder som kan fördela sin elförbrukning över dygnet därmed kan få lägre månadskostnader. Men att fördela produktionen över hela dygnet är omöjligt för de flesta verksamheter.
Jag har talat med ett litet företag i södra Sverige som hyvlar lister. Hyvelmaskinen förbrukar den mängd energi den förbrukar. Personalen arbetar den tid den arbetar. Det finns ingen möjlighet för detta företag att styra om sin produktion till andra tider eller att investera i bättre produktionsmetoder. Effektabonnemangets införande har inneburit en kostnadsökning på uppemot 16 000 kronor per halvår för dem. Nätbolaget har i detta fall utnyttjat sin monopolställning för att slå undan benen för en företagare som skapar jobb och skatteintäkter.
Energieffektivisering är ett bra och eftersträvansvärt mål. Men man måste komma ihåg att förutsättningarna för energieffektivisering är unika för varje företag. För politikerna är det dags att ta tjuren vid hornen. Om regeringen verkligen värnar om jobben måste de se till att lagen sätter ett klart och tydligt tak för hur höga nätavgifterna får vara.