Förslaget till ett så kallat bonus-malus-system för att påskynda miljöanpassningen av bilar måste ändras på flera punkter om det ska vara politiskt och praktiskt möjligt att införa. Ett bonus-malus system innebär att miljöanpassade fordon med låga utsläpp får en bonus vid inköpstillfället, medan fordon med höga utsläpp får högre skatt. Men förslaget som bonus-malus-utredningen har lämnat till regeringen följer inte den principen. Främst är det den kraftiga överfinansieringen som sänker trovärdigheten, men det har även flera tekniska brister.
För det första är det olämpligt att införa systemet innan de planerade förändringarna av den europeiska utsläppslagstiftningen införts. Dessa förändringar kommer att vara införda först mot slutet av 2019. Att året innan införa ett system baserat på testmetoder som avskaffas året efter att systemet införts går naturligtvis inte.
För det andra måste bonusen vara i harmoni med EU:s policy för hur utsläppen från fordon ska minska. Bonusen bör vara linjärt utformad och inte i steg eller intervaller som utredningen föreslår. Ett system med trappsteg kan ge konstiga effekter för fordon som ligger på gränsen. Malusen föreslås tas ut under fordonets tre första år, vilket är märkligt. Malusen bör istället tas ut som årlig fordonsskatt på alla bilar med högre utsläpp, eftersom det är viktigt att styrmedlen inte motverkar en förnyelse av bilparken.
Ett trovärdigt bonus-malus-system måste bygga på att bonus och malus är lika stora. Men förslaget innehåller en orimlig överfinansiering som tillsammans med andra skatteförslag på bilområdet skapar en osammanhängande och skadlig effekt. Förslaget innebär en överfinansiering med cirka tio miljarder kronor sammanlagt de första fem åren.
Sverige är ett av Europas mest glesbefolkade länder där åtta av tio resor sker med bil. Utanför centrala delar av storstäder nio av tio. Sverige har trots detta världens tredje högsta drivmedelsskatter och nyligen fattades ett beslut om ett automatiskt indexsystem som varje år höjer skatterna så att vi redan kring år 2020 har världens högsta skatter för dessa bilresor. Utöver detta har vi en koldioxidbaserad fordonsskatt. Totalt betalar bilisterna in över 60 miljarder varje år i särskilda extraskatter (främst drivmedelsskatter och fordonsskatt). Årsskiftet 2014/15 gjordes en extra höjning med tre miljarder kronor och årsskiftet 2015/16 en extra höjning med fyra miljarder.
Istället bör Sverige besluta att år 2020 införa bonusar på ungefär de nivåer utredningen föreslår i ett linjärt system. Finansieringen bör ske med de malusskatter som redan finns på 60 miljarder. Beslutade höjningar från 1/1 2015 och framåt uppgår till över tio miljarder, vilket gott och väl finansierar bonusarna. Kombinationen av det automatiska indexsystemet för drivmedelsskatterna och det överfinansierade bonus-malus-systemet blir annars ett hårt slag mot möjligheterna att bo och verka i hela Sverige.