Regeringen saknar näringspolitik

Näringsliv. Regeringens näringspolitik gör knappast plånboken tjockare för landets småföretagare, skriver Nima Sanandaji.

Näringsliv. Regeringens näringspolitik gör knappast plånboken tjockare för landets småföretagare, skriver Nima Sanandaji.

Foto: JESSICA GOW / TT

Debatt2015-04-15 10:23
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Vårbudgetens näringspolitiska offensiv är enligt regeringen en del av en "jobbstrategi som fokuserar på att stärka den svenska konkurrenskraften och skapa förutsättningar för fler jobb i fler och växande företag".

Förslaget går ut på att 226 miljoner kronor spenderas på statlig finansiering av innovationsklimat, exportstöd samt finansiering av företag. Fram tills 2019 kommer nivån ligga på 315 miljoner kronor per år. Det hela är enbart en ökning på sex procent av den existerande näringspolitiska budgeten. Över fem års tid motsvarar det knappt en inflationsjustering. Pengarna spenderas dessutom på projekt som tidigare inte lyckats stärka företagens villkor. Tio miljarder kronor har redan avsatts i statliga medel för att förbättra företagares tillgång till kapital. I teorin ska satsningarna stärka nyföretagandet. Men som Riksrevisionen funnit i en ny granskning går ofta pengarna till företag som redan har tillgång till privata investeringar, inte till de småföretag som saknar finansiering.De statliga investeringarna är inte tillräckligt effektiva och det finns indikationer på att de tränger undan privat kapital.

Att satsa skattepengar på att främja innovationsdriven tillväxt i företagen är heller ingen nyhet. Redan idag finns omfattande satsningar, som inte lyckas. Mellan 2006 och 2010 betalades till exempel runt en halv miljard kronor ut genom programmen Vinn nu och Forska & Väx. Syftet var att stimulera innovativa små och medelstora företag. En utvärdering som Tillväxtanalys nyligen genomförde var mycket kritiskt till programmen. De statliga satsningarna nådde inte målsättningarna om att stimulera tillväxten, främja produktiviteten eller öka andelen högutbildade anställda. Från Småföretagarnas Riksförbund är vi samtidigt oroliga över de politiska förändringar som regeringen faktiskt satsar på. Höjda arbetsgivaravgifter för unga, en särskild löneskatt för äldre, högre skatter på energi och bränsle, halverat maxavdrag för rut, en kraftig begränsning av rot, minskade möjligheter till företagande inom välfärden och minskade möjligheter till visstidsanställningar är alla aktuella förslag som diskuteras av regeringspartierna. Förslagen har en sak gemensamt – de slår alla hårt mot små och växande företag i Sverige.

Regeringen saknar en riktig näringspolitik och har förslag på förslag som kommer att försvåra företagens vardag. Det är svårt att se hur resultatet ska bli annat än högre arbetslöshet och svagare tillväxt.

Läs mer om