Valet är över och löftena är inte längre av värde för politikerna som styr. Den rödgröna landstingsmajoriteten beslutade vid landstingsfullmäktige att fortsätta svika de som är bosatta på landsbygden, de sjuka, pensionärerna, studerande samt den höga andelen personer som saknar arbete eller fast inkomst.
Deras första gemensamma budget gick igenom sista veckan i november och den innehåller bland annat kraftigt höjd kollektivtrafiktaxa.
Beslutet att höja priserna kommer att slå som en slägga mot landsbygden som redan idag har drabbats hårt av sämre offentlig välfärd med nedlagda skolor, vårdcentraler och annan service som man tidigare var van vid. De som är bosatta utanför tätorterna är därför nu, mer än någonsin tidigare beroende av bra kommunikationer för att kunna ta sig till arbete och skola. Efter nyår ska nu de som pendlar komma att få betala tjugo till trettio procent högre biljettkostnader. Är det så man räddar landsbygden, eller för delen får fler att åka kollektivt för att rädda vår natur och miljö?
Det värsta med detta kortsiktiga sparande är i vanlig ordning att de som drabbas hårdast av dessa nedskärningar är samma människor som saknar valmöjligheter. De som är beroende utav att ta bussen till arbete, sjukhus, apotek, affär eller skola. Den rödgröna majoriteten väljer att fortsätta på den redan utstakade vägen som går ut på att sparka på de som redan ligger. Målet tycks vara att spara minst lika mycket pengar som sina företrädare. Dessa kan sedan läggas på hög eller i slutändan användas till den sortens reformer som i princip bara gynnar fåtalet. Om målen är att gynna de boende på landsbygden (och alla andra som är i behov av kollektivtrafik) samt att göra en verkligt betydande miljösatsning måste kollektivtrafiken givetvis göras gratis. Landstingsfullmäktiges beslut att höja är därför knappast ett steg i rätt riktning.