Vildsvinsjakt lockar många jägare men är också krävande. För de flitiga jägare som nu ägnar sommarnatt efter sommarnatt åt vildsvinsjakt i grödor kan det kännas mer som ett aldrig sinande arbete än en fritidsaktivitet.
Det är en utmaning att minska skadeverkningarna av vildsvinen. Men med hjälp av jordbrukarna och markägarna kommer vi jägare att kunna klara av att minska skadorna i jordbruket.
Vi jägare kan bidra till att minska skadorna både genom att långsiktigt på olika etiska sätt jaga vildsvinen under hela året för att reglera stammen, men också med skyddsjakt för att få bort vildsvinen från grödorna. Får vi hjälp med åtgärder av jordbrukarna som underlättar skyddsjakten ökar möjligheten att klara uppgiften. I områden med stora skador är samarbete mellan jaktlag,
lantbrukare och markägare ett måste för att minska skadorna till acceptabla nivåer. Finns det fastigheter med behov av skyddsjakt men som saknar intresserade jägare kan markägaren säkert hitta lösningar för att få till en relevant skyddsjakt.
Viltförvaltningsdelegationen i Kalmar län har bidragit till att vi har landets generösaste regler för användning av hjälpmedel i form av bildförstärkare (nattsikte) och rörlig belysning vid vildsvinsjakt. Det är ingen tvekan om att de jägare som har skaffat dagens moderna bildförstärkare har ökat sina möjligheter att på ett säkert och etiskt sätt skjuta rätt vildsvin. Trots tekniska hjälpmedel utgör dock själva grödan en svårighet vid skyddsjakt i spannmål för att kunna bedöma om det är en sugga med smågrisar man ser delar av eller ett skjutbart vildsvin, men också för att jägaren över huvud taget ska kunna komma till skott.
Skjutgator i grödan, ekologiska kantzoner i form av fokusarealer, möjligheter att köra ut torn och transportera bort skjutna vildsvin påverkar naturligtvis skörden något, men här är det upp till jordbrukaren att bedöma om den här typen av åtgärder underlättar jakten så mycket att kostnaden kan vägas upp av mindre skador både på kort och lång sikt genom att fler vildsvin blir skjutna.
I den mån det fortfarande förekommer stödjande utfodring av sockerbetor är det dags att sluta med den. Frågan om avledande utfodring är mer komplex. Det effektivaste sättet att locka bort vildsvinen från produktionsåkrarna är nog med en viltåker med för vildsvinen attraktiv spannmål även om i vissa fall även en åtel uppe i skogen kan fungera. För att få full effekt av dessa åtgärder krävs att vildsvinen inte jagas på viltåkrarna/åtlarna utan bara på produktionsåkrarna.
Samarbete mellan jaktlagen i byarna, jordbrukarna och markägarna är nyckelordet där alla måste vara beredda att bjuda till. Vilken eller vilka modeller som passar bäst tror vi skiljer sig från by till by, men för att få till ett väl fungerade samarbete är det i de flesta fall bäst att diskutera samarbetet på bynivå. Men vi är beredda att ställa upp och diskutera samarbete på alla nivåer i länet.