Den senaste tiden har punktskatter som styrmedel, närmare bestämt tobaksskatter, diskuterats på olika håll. Skatteregleringar är viktiga styrmedel, men ny forskning visar att varaktig beteendeförändring kräver andra verktyg. I omvärlden vänder sig politiker och samhällsplanerare allt mer till den så kallade beteendeekonomin. Experiment och undersökningar som vi på Copenhagen Economics gjort visar att det finns mycket stora ekonomiska och samhälleliga vinster att göra med beteendeekonomiska styrmedel.
Vid årsskiftet infördes nya skatter på tobak. Kritikerna menar att skatt och lagstiftning är trubbiga instrument i kampen för en bättre folkhälsa. Vi menar att debatten behöver breddas om rökningen ska minska.
Det väl belagt i forskning att vare sig information eller höga priser på skadliga varor alltid leder till beteendeförändringar. Detta beror på att individer ibland agerar irrationellt. Olika delar av vårt intellekt styr mot olika mål. Daniel Kahneman, psykolog och nobelpristagare i ekonomi, beskriver det som två system; ett kortsiktigt njutningsmaximerande och ett långsiktigt nyttomaximerande. Insikten att dessa system ofta hamnar är nyckeln till beteendeförändringar och den så kallade beteendeekonomin.
Dessa praktiska metoder hjälper människor att göra sådana val de skulle ha gjort om de varit uppmärksamma, haft fullständig information och självkontroll. Beteendeekonomi i allmänhet och så kallad nudging i synnerhet, är därför i högsta grad tillämpbar vid tobaksreglering. En nudge är tänkt att påverka de barriärer som i ögonblicket hindrar ett önskvärt beteende.
Det handlar något förenklat om att påverka rutinbeteenden och att underlätta för individer att göra de långsiktigt bästa valen i komplexa situationer. I fallet med tobak kan det handla om att ändra den fysiska miljön i en butik eller kiosk för att tydliggöra negativa hälsoeffekter. Ytterligare ett verkningsfullt exempel på nudging är att kanalisera positivt socialt tryck. I fallet med rökning kan det handla om satsningar på stödgrupper för personer som försöker sluta röka.
I dag arbetar både Obamaadministrationen och David Camerons regering med policyutformning utifrån beteendeekonomisk forskning. På Copenhagen Economics har vi länge utrett för- och nackdelar med nudging som ett komplement till traditionella regleringar och vi ser stora möjligheter med en mer aktiv tillämpning av nudging.
Många svenska politiker och samhällsplanerare verkar dock vara ointresserade av att använda dessa konkreta verktyg. Trots att det handlar om styrmedel som kan öka de samhällsekonomiska vinsterna och förbättra folkhälsan – utan att begränsa individers valfrihet.
Sverige har en stolt tradition av välfärdsinnovation att bygga framtida politik på. Ett viktigt steg är att inte fastna i signalpolitik. Istället bör vi använda befintlig forskning och evidensbaserade metoder i såväl diskussioner om som det praktiska utformandet av åtgärder på områden som rör folkhälsa, miljö och samhällsekonomi.