Landstinget brottas med ekonomiska underskott, personalkris och växande köer. Alla dessa delar hänger ihop. Det vi ser nu är effekterna av långvarigt bristande politiskt ledarskap från den rödgröna majoriteten.
Enligt den senaste delårsrapporten fortsätter de ekonomiska underskotten att öka för landstingets kärnverksamheter. Prognoserna pekar mot ett budgetunderskott för länets sjukhus med 230 miljoner kronor för 2016. Kostnaderna för såväl sjuklöner, övertid och OB fortsätter öka, liksom för inhyrd personal.
De stora underskotten inom sjukvården är ingenting nytt. De har återfunnits i bokslut efter bokslut. Landstinget som helhet har lyckats visa överskott eftersom man räddats av statsbidrag och återbetalda försäkringspremier. Eftersom resultatet på sista raden räddats av extraintäkter år efter år har den rödgröna politiska majoriteten kunnat sprida en bild av ett välmående landsting och därmed en kultur där släpande underskott får hänga med år efter år.
Men det är inte svårt att föreställa sig vad konstanta underskott får för långsiktig inverkan på arbetsmiljön. Hur upplyftande är det att arbeta i eller leda en verksamhet när man från budgetårets dag ett vet att man vid året slut kommer visa underskott? Vad finns det för incitament för förbättringsarbete och vardagsbesparingar när landstinget underbudgeterat verksamheten med hundratals miljoner kronor? Effekterna av landstingets kroniska budgetunderskott syns också allt tydligare i personalstatistiken: fler vakanser, mer övertid, mer OB, fler sjukskrivningar.
Mot denna bakgrund är det inte konstigt att landstinget har så svårt att behålla och rekrytera personal. År 2015 betalade landstinget ut 138 miljoner kronor till olika bemanningsbolag för att täcka vakanserna inom sjukvården. Under årets första månader ökade kostnaderna med 47% jämfört med samma period i fjol. Ändå påstår den politiska majoriteten att kostnaderna kommer minska sett över hela året. Denna typ av ledarskap, där man skönmålar både ekonomi och prognoser, är inte vad landstinget behöver.
Samtidigt växer köerna till sjukhusvård. I maj 2015 fick 95% av patienterna komma på ett första besök i den specialiserade vården inom 90 dagar. I april 2016 hade den siffran sjunkit till 84%. Allt hänger ihop, från underbudgetering till vakanser och bemanningsbolag, och i slutänden är det alltid patienterna som drabbas.