Läser med en viss förundran Socialdemokraternas replik på majoritetens budgetförslag för skolan. Om man läser majoritetens och Socialdemokraternas budget, alltså på riktigt läser, så framstår en helt annan bild än den som påmålas av Klara Björkum. För att få likvärdighet måste man peka ut en riktning, i vårt fall är den självklar – samverkan. Var vår detaljstyrning finns där vi tar ifrån skolan sitt mandat, kan jag inte se och det är av anledningen att den faktiskt inte heller finns där. Vi har fullt förtroende att verksamheten kan, men vi behöver peka ut riktningen som vi ihop med verksamheten anser är samverkan. Detta kan bara politiken göra som har ett helhetsmandat utanför den enskilda skolan eller den enskilda förvaltningen. Tråkigt bara att Socialdemokraterna inte klarar av att se det.
Regionen behövs även de i samverkan och de finns med via exempelvis styrgruppen för barn och unga, elevhälsan etcetera men det tar tid, för lång tid. Vi måste agera med det mandatet vi har och det är att sätta fart i vår kommun. Man kan inte slänga in en påse pengar och säga "gör vad ni vill" för att sedan som politiker sätta sig på bänken och titta på, kanske med en kaffe i handen. Den typen av politik fungerar inte och den har testats alltför många gånger tidigare – "vi såg det inte komma" som Stefan Löfven uttryckte sig...
Att ha en mentalitet att göra förstudier kring vad skolan behöver är också en textrad från Socialdemokraternas budget som Klara Björkum nämner. Behöver vi verkligen lägga pengar på en sådan? Räcker det inte att fråga de som jobbar i skolans verklighet om detta och har vi inte redan gjort det och vet vad som sägs? Mycket märkligt då politiken kontinuerligt har dialog och samtal med verksamheten. Jag företräder majoritetens budgetförslag och även om en enskild budget inte på stört löser skolans utmaningar så måste man gå till handling, inte osäkert vänta in en förstudie medan man tar igen sig på bänken.
Andreas Billtorp (M) ordförande Barn- och Utbildningsnämnden