Hösten 2015 var drygt 80 000 personer inskrivna i Migrationsverkets mottagningssystem. Hösten 2016 var siffran 152 000. Antalet asylsökande var 2014 81 301 och år 2015 162 877. Genom de skärpta asylreglerna har siffran för tiden januari till och med augusti sjunkit till 20 117. Ungefär hälften av de sökande brukar efter långa väntetider få avslag på sina ansökningar.
Migrationsverket har varnat för att omkring 45 000 av de som under kommande år får avslag på sina ansökningar går under jorden.
Redan nu är det svårt att få fram jobb. Bostäder och fungerande undervisning till det stora antal lågutbildade som beviljats uppehållstillstånd. Medan arbetslösheten bland inrikes födda stadigt minskar ökar den bland utrikesfödda. I dagens läge är skillnaden omkring 4 och drygt 21 procent. De mer omfattande problemen uppstår de kommande två åren fram till riksdagsvalet 2018 då förra årets nyanlända ska ut på arbetsmarknaden.
En misslyckad integration innebär stora kostnader för framför allt kommunerna. Resultatet kan bli att Sveriges politiska karta helt ritas om. Polariseringen både mellan och inom partierna ökar och politiker och partier som kräver mer åtstramning vinner ökat stöd.
Orsaken är den tidigare frånvaron av konsekvensanalyser av vad landet klarar av. Sverige skulle vara en humanitär stormakt som förebild för övriga Europa. Inga murar skulle finnas och mottagarvolymer var djupt omoraliskt att tala om. Några veckor senare blev mottagarsituationen så svår att regeringen
tvingades att kraftigt strama åt asylpolitiken. Detta har medfört inre splittring inom både S, MP och allianspartierna.
Särskilt kring storstadsområdena har genom misslyckad integration utanförskapsområden skapats. Av 130 områden utpekas minst 53 som svårt utsatta.
Ett stort problem i hela Europa är att asylrätten åberopas av personer som saknar skyddsskäl men av ekonomiska orsaker söker asyl. Utredningskostnaderna blir höga och medför att mindre pengar kan användas
för att hjälpa människor i de utsatta områdena. Därför har tankegångar om att avskaffa asylrätten till förmån för kvotsysem framförts där kvotflyktingar utses i katastrofområdena i samråd mellan FN:s flyktingorgan UNHCR och mottagarländerna. Ett FN-beslut om fördelning av 360 000 kvotflyktingar har nyligen tagits. Av Europas länder har de östeuropeiska tidigare sagt nej till att ta emot några kvotflyktingar.
Om inte EU:s yttre gränser kan kontrolleras blir den sannolika följden att alla enskilda länder inför permanenta gränskontroller.
Den stora befolkningsökningen särskilt i länderna söder om Sahara kommer att öka trycket mot Europa. Ansvaret för utvecklingen vilar även på de afrikanska ledarna.