Det finns säkert befintliga och blivande företagare som skulle uppmuntras av strandnära lägen, men för de allra, allra flesta är det andra problem som måste lösas först.
Innan jag fortsätter måste begreppet företagare förklaras. Vad jag menar är riktiga företagare med personligt ansvar för sin och eventuella anställdas försörjning. Anställda direktörer har bonus i stället för personlig borgen, fallskärm i stället för personligt ansvar. Den vanligaste gruppen som kallar sig företagare är kombinatörerna, vilka försörjer sig på trygga anställningar och driver företag vid sidan om. Faktum är att en ensam hårfrisörska med enskild firma har ett större ansvar och tar långt större personlig risk än börsbolagens direktörer.
De tre stora problemen för riktiga företagare är:
• Full avgift för ett trygghetssystem som de knappt omfattas av.
• Sverige har, i jämförelse med andra länder, en eländigt dålig insolvenslagstiftning. Det är reglerna för vad som händer om företagaren misslyckas.
• Det finns inget riskkapital för småföretagare. De är hänvisade till vad forskarna kallar FFF – family, friends and fools.
Jag hade eget företag som hela min försörjning i 35 år. Under den tiden var jag inte sjukskriven en enda dag. I snitt är svenska löntagare sjukskrivna 15 dagar per år. Bland anställda är utbrändhet en vanlig diagnos. Även småföretagare kan drabbas av samma symptom, men då heter det konkurs.
Frånvaron av fungerande sjukförsäkring är samtidigt en möjlighet. Skilj av så kallade fåmansföretag med upp till fyra delägare (Skatteverkets definition) från sjukförsäkringen. Skapa en särskild sjukförsäkring med oförändrad avgift. Den kommer att ge betydande överskott. Placera pengarna i en fond som går i borgen för företagets lån, förslagsvis upp till en halv miljon kronor per delägare.
En annan möjlighet att skapa riskkapital är att återinföra värnskatten, men kalla den trygghetsavgift. Låt den vara fem procent på månadslöner över 100 000 kronor. Riktiga företagare behöver inte betala den, eftersom de kan göra lågbeskattad utdelning. Det kräver att reglerna för utdelning skärps, så att anställda inte kan utnyttja småföretagarnas privilegium.
En trygghetsavgift vore även en signal till högavlönade att montera av stödhjulen och ta ansvar för sin försörjning. Dagens situation när de minst lämpade med problem att hitta en anställning och usel ekonomi uppmuntras att blir företagare är orimlig. Företag borde startas av välutbildade med vittförgrenade nätverk och god ekonomi.
Med tanke på de verkliga behoven är SD:s förslag om försämrat strandskydd för bättre företagsklimat skrattretande.
Janne Näsström