Svar på insändaren ”Vi måste prata om djurindustrin”. Allt sedan början av 1800- talet har lantbruket förändrats drastiskt, från redskap i trä förda av häst och oxar till moderna lantbruksredskap dragna av traktorer. Även nya rön har tillförts, vi har lärt oss vad som förbättrar djurens hälsa och produktion. Vi på Hushållningssällskapet har sedan vår start 1811 arbetat med husdjursfrågor, främst lantbruksdjur och ständigt har vi och våra kunder arbetat med förbättringar. Denna utveckling har av lantbrukaren krävt en stor inlärning av modern forskning och ny information, samt de högt ställda reglerna från staten.
En lantbrukare idag måste därför ha en gedigen erfarenhet och inlärd kunskap för att arbeta med djur och jordbruk. Ronja Berglind och Per-Anders Jande Svensk skriver i VT den 27 februari att ”Hur kan mjölkbönderna säga att de älskar sina djur och samtidigt utsätta dem för denna oerhörda brutalitet?” Vi på Hushållningssällskapet ställer oss mycket frågade vad debattörerna menar med detta, då vår erfarenhet är att de kunder vi i vardagen stöter på är mycket måna om att deras djur mår bra.
Av de anmälningar som sker mot djurens välfärd nationellt idag finns i hälften efter kontroll ingen avvikelse eller ens grund för anmälan. Mycket tyder på att det handlar om okunskap om djurskötsel från anmälarens sida. Insändarens författare påstår även att golv i ligghallar inte städas, att mer än hälften står uppbundna och att kor ständigt är under press och misskötsel. Detta är enligt oss helt felaktigt, våra mjölkföretagare är mycket duktiga på att hålla rent i ladugårdarna och vårda djuren samt arbetar hårt med att göra förbättringar, och lyckas med detta.
Sedan 2007 är det förbjudet att bygga hallar med uppbundna djur och till skillnad mot vad debattörerna Berglind/ Jande påstår så ökar andelen lösdrift därmed stadigt, idag är andelen lösdriftsstallar mer än 60 procent. Gödselskraporna som finns i dessa stallar rengör golvet flera gånger per dag, vilket minskar sjukdomar. Moderna lantbruk satsar på lösdrift för att det minskar arbetsbelastningen och ökar välfärden hos människa och nötdjur.
Ett måste idag i jordbruket är en hög effektivitet kombinerat med den bästa djurvälfärden i världen, vilket gör att samtliga lantbrukare alltid är intresserade av att deras djur mår bra. Ett friskt djur producerar bättre och godare mjölk, kan beta på våra hagar och hålla landskapet öppet och ge en hög biologisk mångfald.