Under många år har Ryssland under Putins regim genomfört en stor militär upprustning. Under senare år inte bara Ukraina, utan även länderna i Östersjöregionen, fått erfara vad den ryska krigsmakten är kapabel att göra. Man har övat kärnvapenanfall mot Warzsawa, konventionellt anfall mot de baltiska staterna, genomfört den största militär-övningen på 50 år i Östersjöområdet där kryssningsrobotanfall mot Sverige ingick, kränkningar av svenskt luftrum och nu senast förmodad undervattensverksamhet i svenska vatten, något som enligt Försvarsmakten pågått under flera år.
Putin kan inte åberopa något hot från något europeiskt land även om många av säkerhetsskäl är Nato-medlemmar. Alla EU-stater har efter Sovjetunionens fall kraftigt reducerat sina militärbudgetar. Sverige har från 1992 till 2013 minskat försvarsutgifterna från 2,4 procent av BNP till 1,13 och detta trots den ryska militära aktiviteten i vår närhet.
Putin har öppet sagt att han anser att Sovjetunionens sönderfall är 1900-talets största geopolitiska katastrof. Hans agerande måste rimligen uppfattas som att han vill införliva åtminstone delar av efter Sovjetunionens fall fria stater och få politisk kontroll över andra.
Putin försöker destabilisera förhållandena i dessa stater. Som i Ukraina har Putinregimen särskilt i Estland och Lettland bidragit till att skapa motsättningar mellan rysktalande och övriga folkgrupper. 2002 genomfördes en cyberattack mot Estland.
Varje land har statsrättslig skyldighet att värna sitt territorium. Både tidigare socialdemokratiska regeringar och alliansregeringen har haften alltför optimistisk syn på utvecklingen i vår nära omvärld. Inom det rödgröna blocket har Socialdemokraterna den mest realistiska synen på försvarspolitiken och skulle i denna fråga kunna samarbeta med allianspartierna. Miljöpartiet intar den mest negativa ståndpunkten bland de rödgröna. I TV:s Agenda (26/10) ursäktade sig Åsa Romson med att man i regeringsförhandlingarna med S tvingats vika sig i frågan om försvarets finansiering. Feministskt initiativ som inte är representerat i riksdagen vill helt avskaffa försvaret.
I Finland anslås 1,5 procent av BNP till försvaret. Många debattörer anser att även Sverige bör använda samma summa.
Särskild uppmärksamhet bör riktas mot det avvecklade Gotlandsförsvaret. Vid en konflikt i Östersjöområdet är Gotland avgörande för att hålla vägarna öppna till Finland och de baltiska staterna. Vid en konflikt blir det viktigt för berörda parter att ha kontroll över ön.
Försvaret ska nu göras effektivare med modernare ubåtar och JAS-plan.
Dessa måste utrustas med bättre operationsmedel vilket JAS-planen i dag saknar. I dagarna har Brasilien beslutat anskaffa 36 moderna Jas. Utvecklingskostnaderna kan då delas mellan Sverige och Brasilien. Vi bör i detta sammanhang komma ihåg att teknikkunnandet även gynnar den rent civila sektorn.