Utveckla cykelstÀder nu

Cykel. De avsatta medlen till cykelinfrastruktur som föreslÄs i den nationella planen för transportsystemet Àr fortfarande otillrÀckliga.

Cykel. De avsatta medlen till cykelinfrastruktur som föreslÄs i den nationella planen för transportsystemet Àr fortfarande otillrÀckliga.

Foto: FREDRIK SANDBERG / SCANPIX

Debatt2018-04-10 04:00
Det hĂ€r Ă€r en debattartikel. Åsikterna i texten Ă€r skribentens egna.

Trafikverkets förslag till nationell plan för transportsystemet 2018 – 2029 har varit ute pĂ„ remiss och regeringen ska nu ta beslut om vilka investeringar som ska ske det nĂ€rmaste decenniet.

Det Ă€r positivt med ökat cykelfokus jĂ€mfört med föregĂ„ende nationella plan och att investeringarna i cykelinfrastruktur ökar, om Ă€n frĂ„n nĂ€stan obefintliga nivĂ„er. De avsatta medlen till cykelinfrastruktur som föreslĂ„s Ă€r dock fortfarande otillrĂ€ckliga – runt 1 % av de totala investeringarna – trots att nĂ€rmare 10 % av landets resor sker pĂ„ cykel och infrastrukturen Ă€r eftersatt.

Cyklingen har lÀnge varit lÄgt prioriterad i tidigare nationella planer, vilket skapat en ackumulerad cykelskuld pÄ omkring 40 miljarder som mÄste ÄtgÀrdas. Den historiska cykelskulden har mÄnga tidigare regeringar bidragit till, men den nuvarande regeringen har en möjlighet att bygga bort den. Det Àr samma regering som förra Äret tog fram en nationell cykelstrategi. Initiativet var gott, men nu vill vi Àven se nödvÀndiga miljarder till cykelinfrastruktur.

Trots den lÄga andelen budgeterade medel till cykling har utfallet under tidigare planeringsperioder blivit lÀgre för att Trafikverket omfördelat medel frÄn cykling till annat. Det Àr dÀrför dags att öronmÀrka minst 10 % till cykling. En attraktiv cykelinfrastruktur som Àr framkomlig och sÀker Àr avgörande för att cyklingen ska öka och bli tryggare.

Stadsmiljöavtalen Àr ett mycket positivt inslag i det nationella arbetet för ökad och sÀker cykling. Den tillgÀngliga potten bör utökas sÄ att den kan komma fler kommuner och regioner till gagn. I vidareutvecklingen av stadsmiljöavtalen behöver det bli bÄde lÀttare och mer tillgÀngligt för kommuner och landsting att söka medel för cykelinfrastruktur, samtidigt som kvaliteten i inkomna förslag mÄste sÀkras sÄ att cykelinfrastrukturen utformas pÄ ett ÀndamÄlsenligt sÀtt.

FolkhÀlsoperspektivet Àr frÄnvarande i remissutgÄvan. Transporterna har en mycket stark negativ pÄverkan pÄ folkhÀlsan genom stillasittande, buller, avgaser och partiklar. Planen bör i högre grad fokusera pÄ hur ett transportsystem kan skapas som bidrar till en förbÀttrad folkhÀlsa. DÀr Àr cyklingen en viktig ingrediens.

Att höja kompetensen inom planeringen av cykelinfrastruktur Àr vitalt för att uppnÄ nödvÀndig kvalitet i cykelinfrastrukturen. Svenska CykelstÀder har tagit rollen som ett kunskapsutvecklande och kunskapsspridande organ, men det vore önskvÀrt om en myndighet sÄsom Trafikverket i högre grad ocksÄ tog sig an denna uppgift. Det hade behövts redan för decennier sedan. Tiden Àr nu.