Lennart Brewitz tar tillfället i akt att tillrättavisa alla oss som inte bättre förstår det svenska språket och inte likt honom inser ordens rätta betydelse. Jag får väl tacka för den lektionen, men samtidigt förundras jag över hans oförmåga att förstå innebörden av min artikel. Den ägnar han ingen tankeverksamhet alls. Faktum är att mitt resonemang helt baseras på en kritik inte bara till det egna partiet utan till hela etablissemanget, samtliga partier, både gamla och nya, till media och hela den offentliga debatten. När populismen används, som ett uttryck för ”sunt förnuft” talandes till folket, men endast för att vinna gillande, utan djupare analys och underbyggda argument. Att på samma sätt som det etablissemang man kritiserar försöka förskansa sig samma eller större fördelar, vad är då utvecklande, och vilket värde har det?
Det är med oro jag beskådar en ytlighet och en förenkling av samhällsutmaningarna. Det är med bestörtning jag åser en utbredning av likformighet och avsaknad av eget tänkande, eller kanske hellre en allt större avsaknad av ifrågasättande. Det är nämligen min bestämda uppfattning att ifrågasättandet i sig själv är utvecklande. Det betyder inte att man avfärdar vedertagna sanningar, eller att det nödvändigtvis finns en större sanning, men det innebär att man prövar teser, och de måste prövas för att kunna avfärdas eller bekräftas. Det är genom att prova teser som en djupare analys växer fram, det är genom problematisering man vinner nya perspektiv. Det är det goda samtalet jag efterfrågar, den breda diskussionen, den grundliga analysen, vi måste våga visa vägen från mitt partis sida och jag uppmanar Lennart Brewitz att göra detsamma. Jag har verkligen inte anklagat eller pekat ut något specifikt parti, än mindre försvarat något annat. Min kritik är allmän och gäller en strömning i samhället som oroar, den känns igen i historien och det brukar inte sluta lyckligt.
Just därför blir ingen gladare än jag om Brewitz vill delta i debatten, att han vill bidra i diskussionen, att han vill presentera sin vilja och vision, jag är den första som kommer försvara hans rätt till detta. Jag tackar för lektionen i ordabetydelse, men det är en sak att läsa ordens betydelse i SAOL, en annan är att förstå dess betydelse i praktiken, det förvånar mig därför att Lennart Brewitz så totalt missat innebörden av min artikel. Icke desto mindre ser jag fram emot Lennart Brewitz kommande populistiska inlägg som talar till folket med sunt förnuft och som angriper etablissemanget inte bara för gillande och egen vinnings skull, utan för det gemensamt goda.