Vad hÀnder med de utsatta om kriget kommer?

Varför sÄ tyst om skyddet av sÀrskilt utsatta i civilbefolkningen? Vad innebÀr ett vÀpnat angrepp för alla mÀnniskor med olika funktionsnedsÀttningar? Vilka lÀrdomar kan dras frÄn deras situation i krigets Ukraina? Hur kan Försvarsmakten stÀrka funktionshinderperspektivet?

"Även om vi inte har en nĂ€ra förestĂ„ende krigssituation mĂ„ste civilförsvaret ta med personer med stora rörelsebegrĂ€nsningar i sina planer", skriver debattörerna.

"Även om vi inte har en nĂ€ra förestĂ„ende krigssituation mĂ„ste civilförsvaret ta med personer med stora rörelsebegrĂ€nsningar i sina planer", skriver debattörerna.

Foto: TT

Debatt2024-02-11 05:00
Det hĂ€r Ă€r en debattartikel. Åsikterna i texten Ă€r skribentens egna.

ÖverbefĂ€lhavaren och ministern för civilt försvar har förklarat för hela befolkningen att kriget snart kan vara hĂ€r. Det Ă€r brĂ„ttom med beredskap, fylla pĂ„ lager, men ocksĂ„ brĂ„ttom med folkbildningen. SĂ„ brĂ„ttom tydligen att man glömt bort att det funnits öppen debatt om utsatta gruppers situation i hĂ€ndelse av kris och krig. För snart tvĂ„ Ă„r sedan skrev vi en debattartikel om de förĂ„ldrade och otillgĂ€ngliga skyddsrummen i Sverige. Ingen officiell myndighetsperson eller politiker svarade pĂ„ artikeln. Inga repliker utan den möttes av tystnad.

Det Ă€r hög tid att sprida kunskap om funktionshinder inom Försvarsmakten. SĂ„vĂ€l försvaret som civilförsvaret mĂ„ste stĂ€rka funktionshinderperspektivet. Det handlar om kunskap, bemötande, kommunikation och framför allt inse att det finns över en halv miljon personer med olika funktionsnedsĂ€ttningar som Ă€r organiserade i funktionsrĂ€ttsrörelsen i landet. DĂ€rtill kommer alla personer som inte Ă€r organiserade, men som har olika funktionsnedsĂ€ttningar och Ă€r i behov av stöd. 

De som löper störst risk att dödas Ă€r personer med funktionsnedsĂ€ttningar som inte kan söka skydd snabbt. Det finns erfarenheter frĂ„n krigets Ukraina att bygga vidare pĂ„. Den finska organisationen SAMS (Samarbetsförbundet kring funktionshinder), för redan vidare erfarenheter frĂ„n Ukraina. De visar att personer med funktionsnedsĂ€ttningar Ă€r extra utsatta i krigssituationer. Skyddsrum i bostadskvarter ska inte bara finnas och vara tillgĂ€ngliga. Det gĂ€ller ocksĂ„ underjordiska parkeringar, tunnelbane- och jĂ€rnvĂ€gsstationer samt gĂ„ngtunnlar. DĂ€r mĂ„ste finnas ramper, hissar och ledstrĂ„k. 

Det mĂ„ste dessutom finnas personal som tar hand om personer med olika funktionsnedsĂ€ttningar. De mĂ„ste dessutom kunna erbjuda hjĂ€lp och assistans kanske under flera dygn.Personer med rörelsenedsĂ€ttningar risker att bli fast i sina lĂ€genheter nĂ€r flyglarmet ljuder och det inte Ă€r tillĂ„tet att ta hissen till skyddsrummen. De mĂ„ste informeras om tvĂ„vĂ€ggsregeln som innebĂ€r att de ska söka skydd i ett fönsterlöst rum som har minst tvĂ„ vĂ€ggar. OcksĂ„ dĂ€r mĂ„ste det finnas möjlighet till assistans av personal frĂ„n civilförsvaret. 

Krigets Ukraina visar att tillgĂ€nglig miljö och moderna hjĂ€lpmedel Ă€r en frĂ„ga om liv eller död. Har man en synnedsĂ€ttning och en talande app i mobilen mĂ„ste den varna för raketattacker och ge information om nĂ€rmaste skyddsrum. Personer med funktionsnedsĂ€ttningar mĂ„ste tas med i beredskaps- och evakueringsplaner. Alla mĂ„ste kunna nĂ„s av information. 

Även om vi inte har en nĂ€ra förestĂ„ende krigssituation mĂ„ste civilförsvaret ta med personer med stora rörelsebegrĂ€nsningar i sina planer. FunktionshinderfrĂ„gorna mĂ„ste upp pĂ„ debattagendan. Vad sĂ€ger Socialstyrelsen, Myndigheten för delaktighet och riksdagens socialutskott om beredskapen inte inkluderar alla mĂ€nniskor?