Vart Àr vi pÄ vÀg med vÄrt fina Sverige?

Jag blir bedrövad nÀr jag ser och hör hur politikerna bryter ner vÄrt land. Kunskap har ersatts med tro, tro pÄ att vi kan Àndra pÄ allt bara vi gör det tillrÀckligt snabbt.

Solenergi och vindkraft rÀcker inte för att försörja Sverige pÄ el, menar skribenten. "Vi behöver stabil el som Àr planerbar och oberoende av vÀder."

Solenergi och vindkraft rÀcker inte för att försörja Sverige pÄ el, menar skribenten. "Vi behöver stabil el som Àr planerbar och oberoende av vÀder."

Foto: Michael Sohn/AP/TT

Debatt2021-11-14 15:16
Det hĂ€r Ă€r en debattartikel. Åsikterna i texten Ă€r skribentens egna.

Om det gĂ„r vet ingen bara vi tror. Om vi gĂ„r tillbaka i historien sĂ„ började industrisamhĂ€llet pĂ„ 1700-talet. Ångmaskinen kom i bruk som eldades med ved och kol. Sen dess har utvecklingen gĂ„tt med en rasande fart. Olja upptĂ€cktes och dĂ„ tog industrialiseringen Ă€nnu mer fart. En mĂ€ngd nya produkter kom fram, bensin och dieselmotorn. De stora krigen, första och andra vĂ€rldskriget samt Koreakriget drev teknisk utveckling framĂ„t. Atomkraften kom i bruk och man sĂ„g att jordens försörjning pĂ„ energi Ă€ntligen kunde förbĂ€ttras och stabiliseras.  

I Sverige hade vi efter andra vĂ€rldskriget politiker som kunde se framtiden an och utnyttja de nya rönen. Man startade forskning av atomenergi och sĂ„ smĂ„ningom sĂ„g man till att fĂ„ igĂ„ng forskningsreaktorer. Den första byggdes i Stockholm under mark pĂ„ KTH och senare flera stycken utanför Nyköping i Studsvik. HĂ€r byggdes kunskap upp för att se hur vi i Sverige skulle kunna dra nytta av atomenergin. SĂ„ smĂ„ningom började man bygga den första reaktorn för kommersiell drift i Oskarshamn, O1 som den kallades. Efter hand byggdes de övriga elva reaktorerna ocksĂ„ upp. Alla nere i södra och mellan Sverige eftersom energin behövdes dĂ€r. Den stora fördelen var att fĂ„ ett stabilt elsystem som kunde förse industrin med billig och sĂ€ker el. I Norrland fanns ju redan dĂ„ vattenkraften. Det blev en bra mix av vattenkraft och kĂ€rnkraft.  

Vi hade alltsÄ dÄ en stabil elförsörjning som fungerade Äret runt utan större avbrott.

Hur Ă€r det idag? Vi hĂ„ller pĂ„ att övergĂ„ till elproduktion via vindkraft och solenergi. Vindkraften levererar ibland 40 procent av tiden den skulle kunna leverera, dĂ€rför att det blĂ„ser inte alltid. Även om vi har installerad vindkraft som anses rĂ€cka sĂ„ fĂ„r vi Ă€ndĂ„ inte tillrĂ€ckligt med el dĂ€rför att alla företag vill ha en stabil och billig elförsörjning som levereras konstant, inte dĂ„ och dĂ„. Vi behöver stabil el som Ă€r planerbar och helst oberoende av vĂ€der.

Om alla fem miljoner bilar i Sverige ska laddas behövs mycket energi. Om vi ska tillverka vÀtgas till det sÄ kallade fossilfria stÄlet, tillverkningen av batterier i den stora batterifabriken utanför SkellefteÄ och tillverkningen av stÄl pÄ SSAB, var ska den energin komma frÄn? De stora datorhallarna som etablerats i Norrland detsamma gÀller dem? Vi kan bygga hur mycket vindkraft och solpaneler som helst men det rÀcker inte. De stora förbrukarna krÀver stabil och planerbar elenergi. Hur tÀnker vÄra politiker, jag förstÄr inte.

LĂ„t oss bli realistiska. LĂ„t de sex Ă„terstĂ„ende kĂ€rnkraftverken vara kvar och projektera för minst sex nya med modern teknik. Den tekniken kan dessutom förbruka en del av det uran som idag ska grĂ€vas ned utanför Forsmark. Gjorde vi det sĂ„ har vi elförsörjning för 100-tals Ă„r framöver. De som rĂ€knar pĂ„ vĂ„ra elbehov ser att vi kommer att behöva ytterligare 70-80 TWh vilket motsvarar sju till Ă„tta ytterligare stora kraftverk.  

Visst, det tar ett antal Är att bygga nytt men samtidigt bygger vi upp en industri i Sverige som hela landet gynnas av bÄde ekonomiskt och tekniskt. VÄra universitet utvecklas och vi fÄr tillbaka kunskap som gÄtt förlorad inom kÀrnenergiforskningen pÄ grund av den avveckling som skett. Vi övergÄr till kunskapsbaserad elproduktion. Hela landet tjÀnar pÄ att vi tar oss samman och bygger ut kÀrnkraften igen.

Om vi ser tillbaka igen sÄ togs i drift i Sverige tolv kÀrnkraftverk mellan 1970 och 1985. Det kan vi göra igen om vi kraftsamlar. Sverige var ett av de lÀnder som beundrades för sin beslutsamhet att bygga upp ett stabilt elsystem pÄ sÄ kort tid.

Men sÄ sÀger nÄgon, sÀkerheten och avfallet dÄ? Det som har hÀnt med de olyckor som varit Àr naturligtvis beklagligt och trÄkigt. Men vi har lÀrt oss nÄgot av alla misstag som gjorts. Att grÀva ned avfallet gör vi nÀr vi inte kan fÄ ut mer energi ur det. DÀrför Àr det vettigt att se till att uranet utnyttjas för ytterligare anvÀndning som energi i moderna kraftverk. Den del av avfallet som inte kan anvÀndas inom överskÄdlig tid lagrar vi utanför Forsmark i kopparkapslar under mark.

Vi mÄste se till att vi fÄr en stabil energiförsörjning i framtiden som Àr planerbar och dessutom fossilfri. DÀrför Àr vattenkraft och kÀrnkraft det bÀsta sÀttet att fÄ en stabil och planerbar elförsörjning i Sverige. Vindkraften Àr ett bra komplement liksom solpaneler.