Men det Àr brÄttom, och det krÀvs nya perspektiv. Klimatkrisen Àr inte enbart en frÄga om politik, ekonomi och teknologi. Den Àr i högsta grad Àven en andlig, en existentiell kris. Vi behöver förÀndra, men ocksÄ förÀndras.
Inför och under FN:s klimattoppmöte i New York har miljontals mÀnniskor vÀrlden över, sÀrskilt unga, demonstrerat för klimatet och mot ett ledarskap som inte tar tillrÀckligt ansvar. De sÀger det vi alla egentligen vet: att vi stÄr inför den största krisen som mÀnskligheten haft att hantera.
VÄr livsstil utmanas och vi tvingas tÀnka pÄ vilka förÀndringar vi Àr beredda att göra. VÄra vÀrderingar omprövas och vi mÄste hantera kÀnslor av skuld, oro och vrede. Och framför allt: mÀnniskans handlingskraft behöver vÀckas till att stÄ i proportion till den enorma utmaning vi stÄr inför.
I slutet av september kom "Ett biskopsbrev om klimatet" ut. Vi biskopar i Svenska kyrkan vill bidra till handling, hopp och mod i en tid dÄ det Àr lÀtt att drabbas av förlamning.Krisen berör mÀnniskolivets grundbetingelser: Vad Àr mÀnniskans roll i skapelsen? Vilket ansvar har vi för andra? För dem som kommer efter oss?
Det första biskopsbrevet om klimat kom ut 2014. PĂ„ fem Ă„r har mycket hĂ€nt. Forskningen har gĂ„tt framĂ„t, och krisen har blivit mer pĂ„taglig. Inflytelserika ledare i vĂ€rlden vill förhindra kraftfulla klimatĂ„tgĂ€rder, förringa krisen â eller pĂ„stĂ„ att den borde lösas nĂ„gon annanstans. Samtidigt har grĂ€srotsrörelsen som vĂ€rnar klimatet vĂ€xt sig allt större. SĂ„ har ocksĂ„ medvetenheten om den andliga och existentiella nivĂ„n i frĂ„gan.
I det reviderade biskopsbrevet förenas naturvetenskap och samhÀllsanalys med sjÀlavÄrd och teologi. Brevet vill inprÀnta allvaret men ocksÄ visa pÄ kÀllor till hopp och handlingskraft. Gud har, enligt kristen tro, gjort oss till medskapare. Vi har stora möjligheter och ansvar att forma goda livsvillkor för allt pÄ jorden. Tron hjÀlper oss att se realistiskt pÄ risker och misslyckanden. Kristen livssyn visar att det finns vÀgar framÄt Àven genom en kris.
Vi Àr alla delar av en mycket, mycket större verklighet, en Guds verklighet. Hela vÀrlden hör ihop och det Àr en insikt vi delar med mÄnga andra, troende eller inte. KÀrleken till en Àlskad skapelse kan övervinna bÄde förlamning och förnekelse. Den kan ge en riktning för var vi kan söka svar pÄ frÄgor om vad i vÄr livsstil vi Àr behöver förÀndra. KÀrleken till skapelsen kan göra att det som först tedde sig som en uppoffring kÀnns som en gÄva. Vi inte bara behöver förÀndras, vi kanske vill förÀndras?
I Svenska kyrkan ser vi att vi sjÀlva behöver vi ta ett ökat ansvar för vÄr fysiska klimatpÄverkan. Det kan ske genom reserutiner, kapitalförvaltning, uppvÀrmning av byggnader, upphandling av varor och tjÀnster samt genom vÄr skog- och markförvaltning. Vi vill att Svenska kyrkan ska vara klimatneutral senast Är 2030.
Vi vill ocksÄ stÀrka det ekumeniska samarbetet för klimatrÀttvisa och fördjupa den inter-religiösa dialogen om klimatfrÄgor. Religiösa aktörer som uttalar sig och engagerar sig tillsammans kan bidra med nya perspektiv. Det handlar om en djupgÄende existentiell förstÄelse av vad det Àr att vara mÀnniska pÄ jorden.
"Ett biskopsbrev om klimatet" vill betona nödlÀget men ocksÄ hoppet. DÀr frigörs den nödvÀndiga handlingskraften, bÄde hos oss som individer och som mÀnsklighet. Uppgivenhet kommer inte att fÄ sista ordet.