Barn och ungdomar är mer stillasittande nu än förr och allt fler unga drabbas av övervikt och fetma. Ungdomar behöver röra sig mer på fritiden i första hand men även i skolan bör eleverna ha mer fysisk aktivitet. Forskning från Bunkefloprojektet visar att mer fysisk aktivitet i skolan är bra för elevernas motorik och förbättrar elevernas resultat. Vill vi ha piggare och smartare elever bör vi införa mer idrott och fysisk aktivitet i skolan.
Både Socialdemokraterna och Miljöpartiet ville under valrörelsen öka det statliga anslaget till idrotten. Före valet lovade Socialdemokraterna ett tillskott till idrotten på 272 miljoner kronor. Efter valet var det löftet som bortblåst. När regeringens budgetförslag lades fram i höstas låg anslaget kvar på samma nivå som tidigare. I Alliansens budget som riksdagen antog finns däremot en satsning på idrotts- och fritidsanläggningar på landsbygden inom ramen för landsbygdsprogrammet, för att förbättra tillgängligheten och en utökning av undervisningstiden i ämnet idrott och hälsa i grundskolan med 100 timmar, vilket motsvarar en ökning på 20 procent.
Det är också oroväckande att regeringen vill ta bort fritidspengen som möjliggör att barn och ungdomar i årskurs 4-9 kan få 3000 kronor till en idrottsaktivitet. Fritidspengen kan sökas via socialtjänsten och kriteriet är att familjen har haft försörjningsstöd under minst sex månader. Regeringen motverkar därmed barn och ungdomars möjligheter till idrottsaktiviteter.
Det finns flera lokal exempel i kommuner runt om i landet som genomför olika hälsoprojekt för att eleverna ska röra sig mer och äta bättre. Exempelvis har Helsingborgs Stad har genomfört pilotprojektet "Bli ditt bästa jag". Projektet syftar till att eleverna ska röra sig mer men också öka deras medvetenhet om de positiva effekterna av att röra på sig och att leva hälsosamt. "Bli ditt bästa jag" är ett framgångsexempel som visar på att mer fysisk aktivitet i skolan medför positiva effekter för barnen både i och utanför klassrummet.
Ska vi få en frisk kommande generation så måste vi vända trenden med ökande fetma och minskad aktivitet. Här behöver vi gå tillsammans lokalt, regionalt och nationellt och tillsammans ta ansvar för att barn- och unga får en hälsosam skolgång där de får möjligheten att lära sig de positiva effekterna av att röra på sig och leva hälsosamt. Vi hoppas att lokala exempel i kommuner leder till mer rörelse i skolan och ett ökat hälsotänk. Den fysiska aktiviteten bör öka i skolan. Detta tycker exempelvis Svenska olympiska kommittén och Gymnastik- och idrottshögskolan (GIH) som vill att alla elever ska ha en timmas fysisk aktivitet varje dag i skolan. Det vill vi också. Vi vet att det ökar elevernas hälsa och förbättrar skolresultaten. Nu är det dags att agera! Vad väntar regeringen på?