Vad rör sig i huvudet på fyra av landets viktigaste mediechefer? Jo, bland annat att journalistiken på många sätt blir allt viktigare.
Den snabba medieutvecklingen påverkar inte bara traditionella morgontidningar som VT, utan alla svenska medieföretag, stora som små. I veckan hade jag förmånen att få ta del av tankarna hos cheferna för Sveriges Radio, Sveriges Television, Aftonbladet och Svenska Dagbladet. De deltog vid ett seminarium arrangerat av organisationen Medieledarna.
Sveriges Radios VD Cilla Benkö noterar den snabba internationaliseringen där konkurrensen inte bara kommer från sociala medier som Facebook och Youtube utan där även traditionella mediaföretag som Disney konkurrerar på den svenska marknaden. Av de tio största produktionsbolagen för tv har i dag åtta utländska ägare.
Sveriges Radios svar på konkurrensen är att betona kärnan i företagets verksamhet: nyheter och granskande reportage, utrikesbevakning, lokal närvaro runt om i landet och kulturbevakning också utanför Stockholm. Och att vara där publiken är - även i digitala medier.
Sveriges Televisions VD Hanna Stjärne, tidigare chef på UNT och NTM-kollega till mig, talade om att debatten blir allt mer polariserad, både i Sverige och andra länder. På sociala medier bekräftas också ofta de åsikter vi redan har – våra FB-vänner är till exempel ganska lika oss själva när det gäller bakgrund, intressen och inställning i olika frågor.
I det läget vill Stjärne att SVT ska fungera som ett torg, en gemensam arena där alla, oavsett bakrund och åsikter, kan ta del av samma program och utbyta åsikter. Ibland lyckas de, partiledardebatten i söndags följdes till exempel av två miljoner tittare i olika kanaler. SVT försöker också satsa på journalistiken och har ökat antalet journalister på sina lokala stationer samtidigt som antalet tekniker minskat.
Aftonbladets publisher Jan Helin talade om att medieföretagen står inför ett avgörande skede med stora konsekvenser för framtiden. Det närmaste halvåret blir avgörande för om företagen kommer att publicera nyheter på egna plattformar eller mest blir leverantörer av innehåll till utländska (läs amerikanska) jätteföretag på internet.
I takt med att sociala medier som Facebook, Youtube och Instagram vill behålla sina besökare längre tid, och höja deras engagemang, ökar också deras intresse för journalistik. Youtube har redan tusentals nyhetskanaler och Facebook har skapat "Instant articles" där material från etablerade nyhetsföretag som BBC, The Guardian och New York Times kan läsas direkt på sajten.
Också Aftonbladet har fått förfrågningar, men Helin är tveksam. Han tror mer på att medieföretagen ska bygga upp egna plattformar - både för relationen till besökarna och för annonsintäkterna.
Sist ut bland föreläsarna var Svenska Dagbladets chefredaktör Fredric Karén, kanske den mest luttrade av mediecheferna efter otaliga sparpaket på tidningen. Svenska Dagbladet är i dag större än Dagens Nyheter på nätet, och är helt inriktad på digital produktion.
På Svenska Dagbladets sajt är det inte längre inte redaktörer utan algoritmer, matematiska formler, som styr hur materialet publiceras. Också detta kan, faktiskt, ses som en förstärkning av journalistiken. Visserligen har redaktörerna blivit färre, men i gengäld kan reportrarna som granskar och tar fram egna nyheter bli fler. Trots urusel ekonomi lyckas Svenska Dagbladet bedriva journalistik av hög klass, inte minst avslöjandet av SCA-skandalen.