Mat är inte längre privat

Vad du äter har betydelse för sjukvården, miljön och samhällsekonomin. Det är inte längre en privatsak vad du stoppar i dig. Du agerar poliskt när du står i mataffären för att göra ditt val. Om detta skriver Ella Bohlin i dagens Kolumnen.

Foto: LEIF R JANSSON / SCANPIX

Konsekvenser2008-02-21 00:07
Det här är en krönika. Åsikterna i texten är skribentens egna.
Det fanns en tid då mat var en privatsak. En tid då det som dolde sig bakom kylskåpsdörren hörde till den personliga sfären. Då grytor puttrade i köken utan att politiken lade sig i. Då ingen brydde sig om vad som trängdes på hyllorna i skafferiet. Då folk åt med god aptit utan att tänka på vare sig miljökonsekvenser, EU-direktiv eller sjukvårdskostnader. Men det var nu länge sedan, i dag är mat politiskt sprängstoff. Ett hett och känsligt ämne som skär genom en rad politikområden. Att inte köpa ekologisk mjölk är nästan lika illa som att inte sätta på barnen mössa en vinterdag. Hälsogurun Anna Skipper läxar upp gråtande människor i TV 3 för att de misshandlat sin kropp genom att proppa i sig formfranska och pizza år efter år. Folkhälsoministern får nu rådet av hjärtläkare och WHO att slopa momsen på frukt och grönt för att främja en mer hälsosam livsstil bland hos européerna. För några veckor sedan beslöt Europeiska kommissionen att stoppa all import av brasilianskt kött. Anledningen är att kommissionen är missnöjda med kvalitetskontrollen i Sydamerika. Köttet går inte att spåra och nu är det slut på tålamodet. För svenskens del innebär det rejält höjda priser på kött lagom till grillsäsongen. En oxfilé kommer att bli drygt 40 procent dyrare. De irländska och brittiska bönderna jublar förstås, de har aldrig gillat konkurrensen från syd. Det är bara att beklaga EU:s tullmurar som drabbar afrikanska och sydamerikanska länder mycket hårt. Deras chanser att utveckla sina ekonomier och på så sätt reducera fattigdom hos sin befolkning begränsas starkt. Men kanske kan köttstoppet bli en tankeställare. Svensken konsumerar stora mängder kött. Varje år sätter vi oss nära 75 kilo kött av nöt, lamm, gris och fågel, inklusive charkprodukter vilket är en ökning med 22 kilo bara sedan 1990! I längden är detta förödande för vår hälsa och vårt välbefinnande. I november förra året släppte Världscancerfonden en rapport som tydligt pekar på kopplingen mellan tjocktarmscancer och konsumtion av processade charkvaror och rött kött. Stekar, korvar och pastejer är alltså no, no om man skall tro Världscancerfonden. Kanske får de dyrare priserna en och annan att tänka till och välja en mustig böngryta istället för kalops? Ett annat exempel på att mat är politik på högsta nivå är de ökade sjukvårdskostnader som den ökande fetman för med sig. Tjock- och ändtarmscancer är den tredje vanligaste cancerformen i Sverige och drabbar 5500 personer varje år. Vilket får till följd att skattebetalarnas börda blir allt tyngre. I rapporten Food, nutrition, physical activity, and prevention of cancer menar en rad internationella experter på kost och cancer att köttet till stor del ligger bakom ohälsan. Forskare från hela världen har jobbat i fem års tid med totalt 7000 forskningsrapporter som sträcker sig tillbaka till 1960-talet. Arbetet har följts av Världshälsoorganisationen, WHO, Unicef och andra tunga FN-organ. Vad vi väljer att stoppa i munnen påverkar inte bara vår kropp utan även vår omgivning. Aldrig förr har väl miljöfrågorna befunnit sig i politikens mitt som nu och därmed även maten vi äter. För maten har konsekvenser för miljön. Ekologiskt och närodlat belastar inte miljön på samma sätt som köttproduktion. För varje kilo producerat kött skapas växthusgaser motsvarande 36,4 kilo koldioxid (!) Därutöver släpps stora mängder gödningsmedel ut. Den som vill vara ansvarsfull, modern och medveten tar hänsyn till miljö, hälsa och ekonomi i valet av mat. Mat är definitivt inte privat. Det är ett politiskt statement du gör när du står där i snabbköpet och väljer den ekologiska mjölken framför den vanliga. Du utför en politisk handling genom att ta en påse valnötter (valnötter kans sänka blodtrycket) framför pollypåsen trots ungarnas protester.
Kolumnen
Ella Bohlin
Läs mer om