DEBATT: 150 miljarder mer till Bryssel med junilistan

När junilistan ifjol skickade tre ledamöter till Europaparlamentet skulle det bli mindre överstatlighet och makt skulle flyttas från Bryssel till Stockholm. Med facit i hand, är det emellertid svårt att se att junilistans ledamöter skulle ha åstadkommit någonting av detta i Europaparlamentet. Tvärtom.
Och rimligen måste junilistans möjligheter att bidra med någonting i Sveriges riksdag bedömas mot bakgrund av partiets insatser i Europaparlamentet. Det gäller inte minst inom det område som partiets ledamöter säger sig vara allra mest kompetenta i.
EU redovisar, till skillnad från flertalet medlemsländer, årligen ett ordentligt budgetöverskott. Detta överskott skickas alltid i retur till medlemmarna. Det är en bra ordning, EU ägs av medlemsstaterna och pengar som blir över ska naturligtvis inte kunna användas hur som helst.
Junilistans ledamöter upplever dock denna hantering som ett problem. När EU:s överskott för 2004 förra månaden debatterades i Strasbourg, äntrades talarstolen av Lars Wohlin, partiets man i Europaparlamentets budgetutskott. Wohlin deklarerade; "Jag är däremot inte beredd att återföra dessa överskott till medlemsstaterna, utan jag anser att dessa medel skall användas för en flexibilitetsmarginal som enligt min uppfattning är alltför liten. Annars kommer vi ofta att hamna i situationer där vi måste konstatera att vi inte kan göra nödvändiga insatser."

Det överskott som debatterades uppgick till 2,7 miljarder euro, vilket för närvarande motsvarar drygt 25 miljarder kronor. Det vill säga; bra precis lika mycket pengar som hela Sveriges medlemsavgift till EU för 2004. Dessa 25 miljarder ville junilistan låta EU behålla, i stället för att ge dem tillbaka till medlemsstaterna.
Och som om detta inte var tillräckligt, skulle pengarna dessutom användas för oförutsedda utgifter. 25 miljarder är mycket pengar och om överskotten alltid hanterades så, skulle enorma belopp överföras från medlemsstaterna till EU. Överskotten för åren 2002 till 2004 var sammanlagt 150 miljarder kronor. Pengar junilistan tror sig kunna finna användning för i Bryssel.

När parlamentet röstade om budgetöverskottet för 2004 var det lyckligtvis bara 16 ledamöter, av parlamentets 732, som ville behålla detta i EU. De som röstade med junilistan var framför allt ledamöter i junilistans partigrupp. Sannolikt hade de inte en aning om varför de röstade så, de litade nog på Lars Wohlin.
Junilistan står fast vid den uppfattning Lars Wohlin förde fram i plenum. Antagligen är det bristande kunskap om hur EU fungerar som ligger till grund för tron att det skulle finnas behov av ett fonderat överskott som kan användas för oförutsedda utgifter. EU kan helt enkelt inte hantera pengar så.
Överskottet är en konsekvens av att det ska vara svårt att göra ombudgeteringar. Om pengar inte använts för avsett ändamål, då ska de skickas tillbaka till medlemsstaterna. EU-kommissionen har inte någon befogenhet att ta hand om överblivna medel och använda dem efter behag.

Okunskap eller inte, det är inte särskilt förtroendeingivande när politiker som hävdade att de skulle begränsa EU väl på plats i Europaparlamentet förordar att EU-byråkratin ska tilldelas mer pengar än någonsin tidigare och dessutom ska kunna använda dem till allehanda ändamål som uppdragsgivarna, medlemsstaterna, inte budgeterat för. Det vore intressant att veta vad junilistan vill att EU ska göra som EU inte gör i dag. Man får rätt mycket för 150 miljarder kronor, inte minst om det är utanför budget. (SNB)

Debatt: 150 miljarder mer till Bryssel med junilistan