400 rattfulla resor varje dygn i länet
Alkotest. Allt fler kör bil med alkohol i kroppen.Foto: Ingvar Karmhed/SVD/SCANPIX
Foto:
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.
Enligt rapporter från Vägverket är mer än var tredje dödsolycka i trafiken i Sverige i dag, alkoholrelaterad.
Förklaringen skall ses mot bakgrund av de mer liberala införselregler som genomfördes i samband med vårt medlemskap i EU. Alkoholkonsumtionen har ökat med 30 procent sedan mitten av 90-talet och undersökningar från Sorad vid Stockholms universitet visar att vi dricker nära 10 liter (100 procent alkohol) per person och år i Sverige.
När den totala alkoholkonsumtionen ökar, följer rattfylleriet en näst intill parallell utveckling. Det ställer till problem på våra vägar. Ungefär 150 personer dör och över 1 000 skadas årligen på grund av rattfylleri. Genom forskning vid Karolinska Institutet framkommer det att cirka 60 procent av de undersökta rattfylleristerna har ett alkoholproblem. Det gäller huvudsakligen de lite äldre förarna, men många unga ligger i riskzonen och det är just ungdomar mellan 18 och 24 år som är de mest utsatta och de som i olycksstatistiken står för de flesta tragedierna där alkohol varit orsaken.
De senaste åren har Sverige utvecklats till ett föregångsland i Europa, när det gäller till exempel utvecklingen av alkolås. Det finns i dag en målsättning att installera alkolås i alla tunga fordon med början 2010 och i alla nyproducerade personbilar från 2012. Det låter bra, men vad gör vi under tiden detta utvecklingsarbete pågår för nya tekniska möjligheter?
Vad gör vi när vi vet att människor skadas för livet och att mer än var tredje dödsolycka beror på alkoholen?
Jo, vi måste oförtrutet fortsätta att påverka människor och informera om konsekvenserna. Satsa på långtgående påverkansprogram och informationsinsatser. Vi måste kort och gott vaccinera oss och våra ungdomar, så att det blir en själklarhet att alkohol och bilkörning aldrig hör ihop.
Frågar man unga människor i dag hur de ser på rattfylleri, framskymtar hos vissa unga män ändrade attityder till riskerna. Man uttrycker att det är väl inte så farligt att köra på mindre vägar. Det man är mest rädd för är att bli upptäckt av polisen och att förlora körkortet. Rattfylleri är ett allvarligt brott. Inte något som bara hamnar inom slarvprotokollets ramar. Ett brott som i dag behandlas väldigt olika beroende hur de enskilda tingsrätterna bedömer brottet i varje enskilt fall. Ett brott som i lagens mening kan leda till högst sex års fängelse, för grovt vållande till annans död.
Men bortom den rent juridiska och tekniska bedömningen, handlar det om risker. Det handlar om att bli medveten om vilka oerhörda tragedier som rattfylleriet skapar. Dödsstatistiken har ett ansikte. Vi pratar om människor. Vi pratar om Erik 13 år som aldrig kom fram till innebandyn. Vi pratar om Petra som i sexton år varit förlamad från halsen och nedåt, där respiratorn håller henne vid liv. Vi pratar om Janne som kraschade sin bil och där bästa kompisen dog. Vi måste prata om varje människas ansvar, för att slippa läsa återkommande svarta rubriker.
Kort och gott, rattfylleriet angår oss alla!
DEBATT
Håkan Wrede är kanslichef i alkoholkommittén. Harald Hjalmarsson är kommunalråd i Västervik. Hans Larsson företräder länspolisen Kalmar län. Leif Svensson är skolsköterska på Västerviks gymnasium. Joakim Jansson är säkerhetssamordnare i Västerviks kommun. Jan Håkansson är avdelningschef på väg och trafik syd, vägverksregion sydöst