Alkohol ett hot mot utveckling
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.
Alkohol är ett stort hinder för utveckling i många av världens fattiga länder. I många utvecklingsländer där kvinnor är starkt underordnade förekommer fysiska och sexuella övergrepp av alkoholpåverkade män i stor omfattning. Kombinationen av patriarkala strukturer och alkohol leder till oskyddat sex, våldtäkter och spridning av hiv/aids, som i sig utgör ett utvecklingshinder. Överhuvudtaget förekommer alkohol ofta i samband med våld.
Barn i utvecklingsländer får betala ett högt pris i form av våld eller extrem fattigdom till följd av pappors alkoholdrickande. Utebliven skolgång har inte sällan alkoholförtecken eftersom familjens knappa inkomster går till alkohol och inte till skolmateriel och kläder.
Ändå är konsumtionen av alkohol mindre än hälften i utvecklingsländerna jämfört med västerlandet, där välfärdssystemen dessutom fångar upp mycket av skadorna och problemen. I Sverige är cirka tio procent av sjukvården alkoholrelaterad, en kostnad som vi uppenbarligen är beredda att ta. I utvecklingsländer utan trygghetssystem slår alkoholen ännu hårdare.
Utvecklingsländerna står ofta utan regelverk och institutioner som skydd mot alkoholindustrins aggressiva marknadsföring. Industrin riktar sig allt oftare till kvinnor och ungdomar. Den försöker också luckra upp ländernas lagstiftning genom målmedveten påverkan av internationella handelsavtal inom WTO/GATS. Framför allt en modern och trendsättande medelklass lockas genom intensiv marknadsföring in i en internationell alkoholkultur.
Världsläkarförbundet, WMA, uttalade sig i oktober 2005 starkt mot industrins exploatering av u-landsmarknaderna. Världshälsoorganisationen, WHO, betonar behovet av regleringar av alkoholen för att skydda hälsan och främja utveckling och välfärd. WHO har på vetenskaplig grund slagit fast att alkohol är den femte viktigaste orsaken till sjuklighet och för tidig död.
Det är hög tid att skapa en motkraft till den internationella alkoholkulturen. Inte minst behöver utvecklingsländerna stöd av krafter som verkar mot alkoholindustrin. Också Sverige har ett ansvar. Det vore absurt att se den svenska regeringen medverka till att öppna utvecklingsländers marknader för stora alkoholproducenter.
Sverige borde tvärtom, i kraft av sin långa tradition av solidaritet med utvecklingsländer och fattiga människor, stå i frontlinjen mot de globala alkoholintressena. Det kräver en modig och tydlig svensk regering i dialogen med de EU-regeringar som sitter i knäet på alkoholindustrin.
DEBATT
Aleksander Gabelic är ordförande i Svenska FN-förbundet. Per-Åke Andersson är projektledare i Nykterhetsrörelsens Bildningsverksamhet.