Alla dessa lagar och förordningar
Tydligare? Enligt ny lag blir husbilen en personbil från 1 juli. Foto:Sven-Olof Ahlgren/SCANPIX
Foto: Fotograf saknas!
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.
4 000 kronor.
Bussar delas in i lätta och tunga och definitionen av personbilar ändras så att även husbilar blir personbilar.
Det är några få av många exempel på den långa lista av nya lagar och förordningar som finns med i regeringens presentation inför halvårsskiftet. Att de folkvalda politikerna i riksdagen arbetat flitigt råder det inget tvivel om. Under den senaste halvårsperioden har sammanlagt 889 nya författningar publicerats i SFS (svensk författningssamling). Det är 340 fler än halvåret innan.
Antalet nu gällande lagar beräknas uppgå till ungefär 1 200, utöver detta tillkommer cirka 2 200 förordningar och tillkännagivanden.
Förordningarna har en liknande rättslig karaktär som de av riksdagen stiftade lagarna, men meddelas av regeringen. Utöver dessa får myndigheter efter bemyndigande av riksdag och regering själva fatta beslut i olika ärenden.
Men hur många lagar, förordningar och regleringar behövs egentligen för att vi ska känna oss trygga, kunna fungera tillsammans i samhället och, framför allt, inte känna oss styrda uppifrån?
Efter en genombläddring i den lunta av nya lagar och förordningar som regeringen nu presenterar går det snabbt att konstatera att den politiska majoriteten knappast ansträngt sig för att hålla sina långa fingrar borta vare sig från frågor om DNA eller husrannsakan för skattekontroll.
Den numera alltför sällan sjungna versen i Internationalen torde passa bra in i sammanhanget: "Båd? stat och lagar oss förtrycka, vi under skatter digna ner".
Men det är inte rimligt att staten ska lägga sig i alla detaljer. Lagar ska i stället vara till för att förenkla, tydliggöra och bygga på sunt förnuft.
Men det ska också sägas att det finns några glädjande rader bland de nya lagarna.
Tack vare att de fyra borgerliga partierna fick med sig miljöpartiet återfinns rubriken "fri etableringsrätt för enskilda förskolor och fritidshem" i regeringens lunta.
Den nya lagen innebär att om en förskola eller ett fritidshem uppfyller ställda kvalitetskrav måste kommunen ge tillstånd till verksamheten. Så har det inte varit tidigare, vilket gett upphov till en rad subjektiva bedömningar.
Med denna nya lag är det också, tack och lov, bevisat att regeringens skolpolitik inte bara leder till sjunkande kunskaper, mer frånvaro och otryggare skolmiljö, den har inte heller stöd bland en majoritet hos de folkvalda i riksdagen.
Det är lovande inför den kommande mandatperioden.