I länsmedia har vi under ett par veckor kunnat läsa desperata insändare och debattartiklar skrivna av representanter för allianspartierna. Det gemensamma temat har varit hur "bra" de är på att lösa arbetslösheten och hur dåliga alla andra är. Problemet för de borgerliga partierna är att verkligheten inte stödjer dem i deras uppfattning. De har heller inte speciellt stort stöd från andra oberoende experter i sin uppfattning. Nu senast i frågan om restaurangmomsen där över fem miljarder årligen läggs på ett branschstöd utan synbar sysselsättningseffekt. Eller för att citera Finanspolitiska rådet: "Regeringens mest kostsamma åtgärd i Budgetpropositionen för 2012 är sänkningen av momsen på restaurang- och cateringtjänster". Rådet gör bedömningen att de beräknade effekterna på arbetslösheten och sysselsättningen av reformen är överskattade.
Vi socialdemokrater anser att den reducerade skattesatsen är ett ineffektivt sätt att minska de administrativa kostnaderna. Den sänkta momsen på restaurang- och cateringtjänster har snarast karaktären av ett branschstöd. Finanspolitiska rådet är heller inte ensamt i sin kritik, den delas även av Riksrevisionen, Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering samt andra expertmyndigheter.
Socialdemokraterna har istället valt att lägga resurserna på utbildning, inte minst eftersom de ungdomar som i störst utsträckning är arbetslösa har ofullständig gymnasieutbildning. Länets borgerliga ledamöter har i stället röstat för stora besparingar på gymnasieskolan och färre utbildningsplatser på högskolor och universitet.
Är minskade investeringar i utbildning rätt väg att möta framtiden? Är det verkligen med kraftigt subventionerade låglönejobb ett exportberoende land som Sverige ska möta internationell konkurrens? Och är inte allianspartierna bekymrade över att länets företagare får leta efter utbildad arbetskraft, trots massarbetslösheten?
Är det inte dags att inse att det krävs investeringar i en aktiv utbildnings- och näringspolitik för att få fler jobb? Arbetslösheten ökar och ni håller krampaktigt fast vid en politik som uppenbarligen inte nått resultat.
Om ni inte håller med oss, så kan ni kanske lyssna till Svenskt näringslivs ordförande Kenneth Bengtsson när han slår fast: "Trots nästan sex år i regeringsställning har alliansregeringen inte klarat att sänka arbetslösheten för unga!"