DEBATT: Alliansen tiger i Strasbourgfrågan

Fredrik Saweståhl (m) tar upp en betydelsefull fråga i VT den 21/1, nämligen EU-parlamentets kostsamma och tidskrävande pendlande mellan två olika arbetsorter, Bryssel och Strasbourg. Självfallet bör regeringen ta upp Strasbourgpendlandet i samband med det svenska ordförandeskapet i EU under år 2009. Det är dock tveksamt om regeringen vågar göra detta, med tanke på hur den hittills har behandlat frågan.EU-minister Cecilia Malmström genomförde en namninsamling mot EU-parlamentets flyttcirkus då hon var EU-parlamentariker. Malmström har dock tystnat betänkligt i sin kritik sedan hon blev minister. Malmström är inte ensam bland borgerliga politiker om att i praktiken ha upphört med den tidigare kritiken mot Strasbourgpendlandet.Moderaternas EU-parlamentariker Gunnar Hökmark tog initiativet att skriva ett brev, daterat den 7/6 2006, till dåvarande statsminister Göran Persson, med uppmaningen att Persson skulle ta upp frågan om Strasbourgpendlandet bland medlemsstaternas stats- och regeringschefer i det Europeiska rådet. Samtliga svenska EU-parlamentariker undertecknade detta brev, i vilket det bland annat stod: "Det finns sannolikt ingenting som skadar Europasamarbetet - inte minst i nyare medlemsländer - såsom flyttcirkusen mellan Bryssel och Strasbourg".Persson tog dock aldrig tag i denna fråga. Junilistan föreslog därför den 11/10 2006, efter att den borgerliga regeringen hade tillträtt, att samtliga svenska EU-parlamentariker skulle underteckna ett nytt brev till statsminister Fredrik Reinfeldt, med samma uppmaning som riktades i det tidigare brevet till Persson, det vill säga att statsministern omgående skulle ta upp Strasbourgpendlandet i det Europeiska rådet. Alliansens partier var dock ointresserade av att skriva under ett sådant brev.De borgerliga partierna var således beredda att be socialdemokraterna att agera i Strasbourgfrågan när detta parti var i regeringsställning, men oförmögna att be den egna regeringen att ta tag i frågan.Faktum är att statsminister Fredrik Reinfeldt har meddelat att den borgerliga regeringens officiella hållning inte är att avskaffa Strasbourg som arbetsort för EU-parlamentet (European Voice, nr 45 2006). Den nya regeringen är minst lika EU-federalistiskt sinnad som den föregående och väljer därför att inte ta upp denna politiskt otacksamma och känsliga fråga, av rädsla att stöta sig med höjdarna bland de Europeiska stats- och regeringscheferna. Av de tidigare högljudda EU-parlamentarikerna i alliansen hörs ingen kritik mot detta agerande, utan de sitter lydigt stilla i båten.

Debatt: Alliansen tiger i Strasbourgfrågan