Allt utom däcken är dubbat i Tyskland

Tänk vad fort man glömmer! I Tyskland finns rökterrorn kvar på restauranger och caféer. FOTO: Robert Ekegren/SCANPIX

Tänk vad fort man glömmer! I Tyskland finns rökterrorn kvar på restauranger och caféer. FOTO: Robert Ekegren/SCANPIX

Foto: Fotograf saknas!

Västervik2006-04-25 00:25
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.
Tänk så fort man glömmer.
Familjen for till Tyskland i påsk. Där kom jag plötsligt ihåg hur det var på svenska fik och restauranger för bara ett år sedan.
Det var rökigt.
En av de första dagarna gick vi en promenad i ett naturreservat. En lång promenad i friska aprilvindar. Röda om kinderna klev vi in på ett fik i utkanten av reservatet. Ett mysigt sekelskiftesfik med glasveranda. Hur trevligt som helst, frånsett röken. Vid i stort sett varje bord i lokalen bolmades cigaretter helt ogenerat, precis som här för ett år sedan. Likadant var det över allt.
Men ett år utan tobaksrök i offentliga lokaler hade fått mig att glömma hur trist det var förr. Det kändes förolämpande när folk vid grannbordet började röka mitt under en god måltid. Tack o lov för rökförbudet och hoppas bara att såväl Danmark som Tyskland snabbt följer efter.
När jag ändå håller på att klaga på Tyskland och sjunga Sveriges lov så fortsätter jag. I Tyskland är allt utom däcken dubbat. Jag menar att allt på teve och bio som inte är tyskspråkigt från början fråntas originalljudet och ersätts med en tysk berättar- eller skådespelarröst.
Det är otroligt enerverande att se Mr Bean med läpprörelser som inte ligger i fas med talet. Han ser ut att ha fått totalbedövning av tandläkaren för de ljud som läpparna formar är inte de som hörs. Det som hörs är inte Rowan Atkinsons ampra engelska utan en tysk röst. Det stämmer inte.
Tänk bara på alla gånger man retat sig på den svenska översättningen av engelsk humor. Vi kan ju jämföra vad som sägs och vad som skrivs och det som skrivs är oftast inte alls lika roligt som det som sägs. I Tyskland har man ingen aning om vad som Mr Bean egentligen säger.
Det är nog inte svårt att få för sig att alla människor talar tyska.
När Romano Prodi förklarade sig som vinnare i valet och när Silvio Berlusconi vägrade erkänna sig som förlorare (det gör han visst ännu) så fick man bara höra italienskan en halv sekund innan en tysk speakerröst lade sig över intervjun och berättade vad de båda herrarna sade. Hur roligt är det?
Ännu värre när Ronaldinho ska berätta om sitt senaste mål. Hela hans person hör ihop med den lågmält hesa och mjuka portugisiskan från Brasilien. Men det får man inte höra, istället hörs en person som förklarar hur det hela gick till, på tyska.
Det är fullt möjligt att hänga med vad som sägs på nyheterna i Tyskland, i alla fall till en viss del, men alla dubbade inslag tar bort en stor del av atmosfären och trovärdigheten.
Dessutom är det fruktansvärt irriterande.
Utbudet på tv i Tyskland är enormt och det finns en marknad för det mesta, flera riktiga pärlor. Som en kanal där den sena nyhetssändningen körs i nästan slow-motion-tempo. Där bara ett par ämnen avhandlas och där allt går i lugn och ro utan de hysteriska bild- och ämnesväxlingar.
Ganska skön omväxling och en bra förebild frånsett dubbningen.
KOLUMNEN
Hans Brandin 
Läs mer om