I försvarsberedningens delrapport som presenterades före jul var sju av åtta riksdagspartier eniga om att det finns ett ökat militärt hot mot Sverige. Endast Vänsterpartiet ser ett väpnat angrepp mot Sverige som "fortsatt osannolikt. Inom regeringen råder öppen oenighet mellan utrikes- och försvarsministern där den senare intar en mer pessimistisk syn om situationen i vår omvärld och är mer positiv till militära samarbeten med andra länder.
En realistisk militärpolitisk analys visar att jämfört med tidigare finns ett ökat hot mot Sverige även om hotbilden nu kan anses låg. Hotet kommer främst från Ryssland som detta år i Kaliningrad i södra Östersjöområdet installerar Iskanderrobotar med kärnvapenkapacitet som kan nå södra och östra Sverige.
Både Ryssland och Kina med supermaktambitioner planerar och genomför nu en stor militär upprustning. I det ryska Beväpningsprogrammet för åren 2018- 2027 ingår satsning på strategiska kärnvapenstyrkor och högprecisionsvapen på mark- marin- och luftrobotsidan. I tioårsprogrammet ingår snabb utveckling och produktion av nya och effektivare vapensystem. Den stora militära satsningen sker trots Rysslands ekonomiska svårigheter till följd av sjunkande oljepriser och omvärldssanktioner.
I en debattartikel den 5.1 redogjorde jag utförligt om den senaste politiska utvecklingen i Kina med avsikten att senast omkring år 2050 ha utvecklats till en global supermakt med en stor och modern flotta som skall kunna verka på alla världshaven. Flottan prioriteras i
ett stort upprustningsprogram. Redan nu sker även ett stort uppköp av hamnar i olika världsdelar genom företag kontrollerade av kinesiska kommunistpartiet.
I Sverige pågår just nu en diskussion om ett kinesiskt företag ska tillåtas bygga en djuphamn i Lysekil som i så fall sägs bli Nordens största hamn från att ha varit Sveriges näst största. Här liksom i den påbörjade ryska gasledningen Nordstream 11 i Karlshamn och försäljningen av Gävle hamn till ett turkiskt företag med kopplingar till Ryssland står säkerhetspolitiska och kommunala intressen mot varandra. Försvarsminister
Hultqvist har i dagarna meddelat att en översyn över dessa omständigheter måste göras. Noteras bör också att sommaren 2017 övade ryska och kinesiska stridsfartyg gemensam ubåtsjakt i Östersjön.
Ovanstående analys visar att vi i Sverige måste vara beredda på att riskerna åtminstone på sikt ökar. Vid en eventuell rysk attack mot Baltikum för att få kontroll över hela Östersjöområdet är det troligt att man även vill besätta Gotland – Östersjöns lås – för att försvåra hjälp från Nato.