Kommunalrådet Harald Hjalmarsson har i ett par artiklar pekat ut vad den borgerliga majoriteten i allmänhet och Harald Hjalmarsson i synnerhet tycker är viktiga frågor att arbeta med under kommande mandatperiod.
Mycket av vad som pekats ut är naturligtvis frågor som delas och drivs av en stor majoritet av de politiska partier som i dag finns representerade i kommunen. Jag tänker då närmast på de frågor som rör den kommunala organisationen på både politikernivå men då även tjänstemannaorganisationen. Där har vi från oppositionen varit pådrivande och i mitt tycke kommit med betydligt mera konkreta förslag som ifall de aktualiserades skulle göra stor skillnad i både effektivitet och kostnad.
Målsättningen med allt förändringsarbete måste vara att ta vara på medborgarnas önskemål till en så rimlig kostnad som möjligt, allt för att säkerställa en bra kommunal service som inte är allt för sårbar i ekonomiskt turbulenta tider.
Två av de enligt mig och socialdemokratin viktigaste frågorna på hemmaplan är att komma till rätta med den enormt höga ungdomsarbetslösheten, samt att få till en personal- och lönepolitik som kan uppfattas som seriös och stå sig i konkurrens med andra.
När det gäller ungdomsarbetslösheten i kommunen är och har den över tid legat på mellan 5 och 10 procent högre än riket, detta är ett problem som vi är tvungna att komma till rätta med.
Problemen är flera. Dels är det ett faktum att en mycket stor del av våra arbetslösa ungdomar helt eller delvis saknar gymnasial utbildning och framförallt eftergymnasial utbildning. Detta i en situation där stora delar av näringslivet i kommunen efterfrågar arbetskraft med högskolekompetens och helst då även specialinriktade utbildningar.
För att komma till rätta med dessa problem krävs en mycket offensiv och målinriktad utbildningspolitik som i stor utsträckning måste fokuseras på den egna kommunens problem och behov. Att genomföra en sådan livsavgörande satsning för en kommun som Västervik i en situation där den moderatledda regeringen i princip helt ignorerar problemet och därför inte tillför tillräckliga resurser vare sig till kommuner eller arbetsförmedling. Denna håglöshet från staten innebär tyvärr att uppgiften blir mycket svår och kostsam att lösa.
Vi socialdemokrater anser att här måste kommunen ta på sig ett större ansvar och verkligen se till att hitta lösningar för både ungdomarna och näringslivet.
I en situation där stora omstruktureringar och omorganisationer sker är det extra viktigt att säkerställa att personal och medarbetare känner stor delaktighet och tilltro till sin arbetsgivare.
Tar man del av medarbetsundersökningar i kommunen kan man konstatera att det finns det som är bra, men det finns definitivt en rad förbättringsområden som kommunen som arbetsgivare måste ta tag i.
Vi socialdemokrater ska jobba för att kommunen genomför en seriös personal- och lönepolitisk strategi för alla medarbetare i kommunen. När vi jämför flera av våra kommunala tjänster såsom lärare och omsorgspersonal med flera ser vi en tydlig skillnad på lönesidan, där våra medarbetare i princip alltid ligger i botten både i jämförelse i länet och i riket.
Detta kan man som arbetsgivare i en kommun som har för avsikt att "gå före" och ligga i framkant inte vara nöjd med. Här krävs som vi ser det ett nytänk där man på ett helt annat sätt värdesätter den kompetens som finns, inte minst för att lyckas med en omställning av verksamheterna som är till gagn för hela kommunen.
En målsättning om att bli länets bästa arbetsgivare är enligt oss viktigare och mer framtidsinriktat. Att fortsätta med utförsäljningar och konkurrensutsättningar är defensivt och bakåtsträvande.