DEBATT: Är inte folkbildningen värd mer än en pizza?

I samband med vårpropositionen beslutade regeringen att avsätta 400 nya miljoner till studieförbund och folkhögskolor. Denna satsning borde vara en utmaning för våra landsting och kommuner att också investera i folkbildningen. En investering som lönar sig och ger mångfalt tillbaka. För varje krona som satsas på ideell verksamhet, får samhället tillbaka en samhällsnytta som är svår att mäta i kronor och ören.
Folkbildningen är beroende av anslagen från staten, landstingen och kommunerna, dessa har ett gemensamt ansvar för att stödja folkbildningen. Kommunernas anslag till folkbildningen har totalt minskat under den senaste 15- års perioden.
År 2005 anslog kommunerna i snitt ca 45 kronor per innevånare, alltså den ungefärliga kostnaden för en hämtpizza. Är det vad det är värt att ha ett levande studiecirkel och kulturutbud i en kommun?
Den långvariga reduceringen av anslagen har bland annat medfört en höjning av deltagaravgifterna, vilket begränsar många människors möjlighet att mötas, att samtala, att skratta, att lära och att växa. En sådan utveckling medför att själva grundideologin bakom folkbildningens verksamhet riskerar att gå förlorad. Ordet folkbildning förlorar sin innebörd om inte alla kan deltaga.

Sveriges folkbildningstradition är en hörnsten i demokratin då den möjliggör ett brett deltagande i samhällslivet. Folkbildning handlar om att ge människor möjlighet att påverka sin situation, att utvecklas och att växa. Demokrati är inte NI utan VI. Folkbildning är demokrati.

Demokratin måste alltid försvaras, förklaras och utvecklas. I detta sammanhang är folkbildningens aktörer av stor betydelse. Varje dag går cirka 120 000 människor i vårt land till sin studiecirkel. Studiecirkeln är folkbildningens främsta metod och har fungerat som samhällsskapande- och individuellt verktyg i över 100 år.
En studiecirkel ger ny insikt, frigör kreativitet, skapar sociala nätverk som ger en känsla av sammanhang och ökar människans möjlighet att påverka sin livssituation. Det handlar om faktorer som är viktiga för att vi ska må bra. Folkbildning är en av grundpelarna för ett fungerande samhället och för den enskilda människans välbefinnande.
Sverige behöver mer folkbildning och mer demokrati allt i syfte att skapa det goda samhället. Det måste finnas en bred verksamhet i samhället som får människan att må bra. Idrott, kultur och studiemöjligheter är alla viktiga ingredienser.
Jag vädjar nu till samtliga politiker i Sveriges kommuner och landsting att ställa upp för folkbildningen genom att öka ert stöd till den fria och frivilliga folkbildningsverksamheten.

Debatt: Är inte folkbildningen värd mer än en pizza?