Är Kuba ett mönster för miljövänner?

Västervik2006-12-06 00:25
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.
Världsnaturfonden WWF (World Wildlife Fund) har i sin årsrapport (?Living Planet Report 2006?) utsett Kuba till mönster när det gäller hållbar utveckling.
Rapporten redovisar två index på världens tillstånd, dels Living Planet Index, som visar hälsostatus för jordens olika ekosystem, dels det så kallade ekologiska fotavtrycket. Det visar hur mycket energi och resurser som förbrukas av varje person i olika länder.
Medan resten av världen förstör ekosystemen, så är Kuba ?det enda landet som utvecklas med bevarad hållbar utveckling?.
Rapportens författare tillskriver Kubas höga läskunnighet och höga medellivslängd, kombinerat med låg energiförbrukning, denna framgång.
Författarna hävdar också att Latinamerika är regionen som ligger främst vad gäller hållbar utveckling.

Men bakom WWF:s beröm råder en förtryckets och rädslans kultur.
Situationen på den diktatoriskt styrda ön Kuba är mycket allvarlig.
Demokrati och mänskliga rättigheter förtrampas dagligen.
Journalister, politiska opponenter och människorättsförsvarare utsätts för trakasserier och hundratals har fängslats för sina politiska åsikter.

Kuba gör enligt rapporten mycket små ekologiska fotavtryck. Det rapporten utelämnar är att kommunistregimen på Kuba stänger av elektriciteten lite då och då. Det är ganska enkelt att räkna ut att detta är sparar energi.
Kuba styrs i dag av Fidel Castros bror Raul. Sviktande hälsa tvingade i somras diktatorn sedan 47 år tillbaka att lämna över makten.

Den respekterade Världsnaturfonden hyllar helt okritiskt Kubas framsteg och utveckling. Men vad är det på Kuba som är hållbart?
Kuba är ju en auktoritärt styrd enpartistat. Marknadsekonomi, demokrati och politisk pluralism är okända begrepp. Det finns inget oberoende rättsväsende. Yttrandefrihet, tryckfrihet eller föreningsfrihet råder inte. Så sent som 2002 beslutade nationalförsamlingen att i ett konstitutionellt tillägg göra socialismen ?oberörbar?. Den socialistiska revolutionen är alltså ett permanent tillstånd.
Situationen för Kubas invånare, och särskilt för dem som kämpar för demokrati och mänskliga rättigheter, kräver ett kraftigt ökat engagemang av omvärlden.
Det kubanska folkets lidande förtjänar en annan uppmärksamhet än den WWF nu visar ?den goda gröna ön?. (SNB)
DEBATT
Ella Bohlin är ordförande kristdemokratiska ungdomsförbundet. 
Läs mer om