Arbetslösa invandrare illa för alla

Västervik2006-06-19 00:25
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.
I regeringsförklarningen 2002 slog Göran Persson fast att ett av regeringens huvudmål var att öka invandrarnas delaktighet i arbetsmarknaden. Tyvärr har han misslyckats. Kombinationen av höga skatter, generösa bidrag och en stel arbetsmarknad har gjort att många invandrare i dag står utanför arbetsmarknaden och försörjs av bidrag hellre än arbete.
Statistiken målar upp en dyster bild. Medan invandrarna 1968 hade 22 procent högre årsinkomst för arbete jämfört med infödda svenskar var den 1999 54 procent lägre. Genomsnittligt erhöll en person född utomlands år 2001 mer än 5000 kronor i socialbidrag. Det är mer än sju gånger högre än genomsnittet för personer födda i Sverige.
Det är viktigt att påminna om att invandrarna inte är en hjälplös grupp som saknar förmåga att arbeta hårt och ansvara för den egna tillvaron. Invandrare har generellt sett högre utbildningsnivå än svenskar och en större andel av dem är i arbetsför ålder jämfört med svenskarna. De invandrare som tar sig till Sverige har ofta haft relativt bra jobb i sina hemländer och det finns en stark kultur av entreprenörskap bland många invandrargrupper.
Men en av det svenska systemets stora svagheter är att man inte på ett bra sätt kan integrera invandrare i arbetsmarknaden. I stället för att belöna arbete och initiativ slussas invandrarna in i bidragssystem och en lång rad av offentliga åtgärder.
Mohamed Guiled gav nyligen i Dagens Nyheter (28 maj) en bild av denna problematik. Han berättar om hur han efter flykten från Somalia ville söka till en svensk högskola. Men arbetsförmedlaren som han träffade skrattade och menade att han behövde en praktisk utbildning för att kunna få ett arbete här i Sverige. Guiled, som beskrivs som en synnerligen opraktisk man, fick gå en årslång kurs i svetsning. Men något jobb som svetsare fick han inte. I stället är Guiled i dag chef för sjuttio anställda inom kriminalvården i Värmland. Han har behållit den metallhammare som han tillverkade på kursen som en ironisk symbol för den misslyckade svenska integrationspolitiken - resultatet av en kurs som kostade skattebetalarna nära 750 000 kronor. Denna historia illustrerar hur vi egentligen inte på sikt har råd med en bristande integrationspolitik. För att kunna behålla vårt välstånd och välfärd under en tid då vi utsätts för alltmer internationell konkurrens och befolkningen åldras måste vi på ett bättre sätt få med invandrarna på arbetsmarknaden.
Vi behöver en politik som sätter arbete framför bidrags och de arbetslösa invandrarnas behov av en öppen arbetsmarknad framför fackets intresse av regleringar. Endast då kan invandrarna på rätt sätt tillåtas bidra till det svenska samhället utveckling. (SNB) Nima Sanandaji
DEBATT
Nima Sanandaji är verksam vid tankesmedjan Captus. 
Läs mer om