Tyvärr framförs ibland röster för återförande av arvs-, gåvo- och förmögenhetsskatt. Många verkar ha glömt varför dessa skadliga skatter avskaffades.
Arvs- och gåvoskatten drabbade främst generationsskiften i små och medelstora familjeföretag. Generationsskiften kan vara mycket svåra och arvsskatten gjorde dem ännu svårare. Ofta blev det så stora skattebetalningar att en del av företaget måste avyttras, vilket medförde att företagets fortlevnad äventyrades. Detta var anledningen till att beslutet att avskaffa arvs- och gåvoskatten stöddes av företrädare för samtliga partier i riksdagen.
Arvsskatten var en skatt på redan hårt beskattade besparingar.Dessutom slog den orättvist. De mest förmögna kunde planera bort skatten medan medel- och låginkomsttagare samt företagare tvingades betala. Detsamma gällde i ännu högre utsträckning för förmögenhetsskatten där vissa tillgångar var helt befriade från beskattning. Skatterna slog inte mot ojämlikheten, utan förstärkte den.
Förmögenhetsskatten dränerade Sverige på investeringskapital och gjorde att många framgångsrika entreprenörer lämnade landet. Den gjorde också att kapital sökte sig till mindre produktiva investeringar som var skattebefriade.
Sammantaget kan man konstatera att arvs-, gåvo- och förmögenhetsskatterna var de mest skadliga skatterna för vår ekonomi.
Intäkterna var ytterst begränsade samtidigt som de var svåra att hantera för både skattebetalare och skattemyndigheter. Det var klokt av regeringarna Göran Persson (S) och Fredrik Reinfeldt (M) att avskaffa dessa skadliga skatter.
I dag har Sverige världens högsta marginalskatt och dubbelt så hög skatt på sparande som i omvärlden. Att då återinföra arvs-, gåvo- och förmögenhetsskatten skapar genast sämre förutsättningar för nya jobb och ökad tillväxt. Förutsättningarna för resurser till skola, vård och omsorg skulle försämras.