Debatt
EU har byggt på grundprinciper som främjandet av fred, demokrati och mänskliga rättigheter. Våra liberala grundvärderingar bör inte endast hållas inom unionen.
Enligt Lissabonfördraget är ett av EU:s viktigaste mål att främja våra värderingar, inte bara innanför EU:s gränser, utan även utanför unionen, så att människor i andra länder får ta del av de möjligheter som kommer av globaliseringen så att de kan lyfta sig själva ur fattigdom och misär. Handel är ett viktigt verktyg i åstadkommandet av detta.
För några år sedan fick jag möjlighet att besöka Pakistan. Det var i samband med att EU antog Pakistan till sitt GSP+ program, EU:s allmänna preferenssystem, som ger landet möjlighet att bedriva handel med EU utan tullhinder. EU är Pakistans viktigaste handelspartner. Över 20 procent av Pakistans totala handel går till EU och cirka två tredjedelar av dessa varor, som framför allt består av kläder och textilier, beläggs inte med tullavgifter.
Genom handelsavtal och program såsom GSP, GSP+ samt ”allt utom vapen”-avtal har EU kunnat främja hållbar tillväxt och hjälpa dem som har det sämre ställt. I EU:s GSP+ program ingår bland annat länder som Armenien, Bolivia, Mongoliet, Kirgizistan, Paraguay, Filippinerna, och nu senast även Sri Lanka. EU är den största och mest öppna marknaden för utvecklingsländer, då vi årligen importerar varor för över en biljon euro per år från utvecklingsländer.
Att tillväxtekonomier har intagit en central roll på den globala marknaden tyder på potentialen av en handelsdriven tillväxt för att lyfta miljoner människor ur fattigdom. Utvecklingsländerna står nu för över hälften av världens export. Men det är viktigt att inte bara främja frihandel för frihandelns skull. Handel måste användas för att sprida demokratiska, människorättsvänliga värderingar och som ett verktyg för att förbättra människors livskvalitet, genom att vi ställer krav på de länder vi handlar med.
Den senaste tiden har vi bevittnat en allt mer utbredd protektionism i världen. Brexit, Trumpregeringen i USA, politiska partier med en protektionistisk och främlingsfientlig agenda har fått ökat stöd i Europa. Vi får inte glömma bort att vi genom handel har lyckats halvera den extrema fattigdomen världen över under de senaste två årtiondena. I takt med globaliseringen har vi i Europa blivit beroende av omvärlden. En ökad protektionism i världen skulle resultera i en dämpad tillväxt globalt och sämre förhållanden för världens befolkning i sin helhet.
Nu när det står klart att Storbritannien år 2019 kommer att lämna EU förlorar Sverige en nära allierad i kampen för frihandel. Därför måste vi fortsatt arbeta aktivt för att inta en ännu mer framträdande roll i förespråkandet av frihandel. Minskade klyftor och ökad jämlikhet och jämställdhet bör vara eftersträvade mål, samtidigt som vi arbetar i takt med teknologiska framsteg för en miljömässigt hållbar handel.
Som världens största handelsaktör bör EU också i framtiden använda handel som sitt främsta verktyg för att utrota fattigdom och sprida öppna, demokratiska värderingar. Att fortsätta i isolationistisk riktning skulle vara förödande för oss i Europa och för resten av världen. Vi får inte låta de protektionistiska krafterna sätta agendan. Det är viktigt att vi tar ledning i vår alltmer globaliserade värld och agerar för ett öppnare, fredligare och mer demokratiska samhällen och att vi utnyttjar de fördelar som handel bär med sig.