Även andra lagar än kommunallagen måste följas
Vård, skola och omsorg. Johannes Regell argumenterar för att kommunala medel i första hand avsätts till skola, vård och omsorg. Bilden visar en förskolegrupp på avdelningen Svanen på Breviksskolan i Västervik, där AnnCharlotte Lundh arbetar.Arkivbild: Matilda Ahl
Foto:
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.
Förslaget innebär nedskärningar av välfärdssamhället genom minskat antal vikarier inom handikapps- och äldreomsorgen, införande av större barngrupper i förskolan samt minskad personaltäthet i grundskolan. När man ändå var i farten såg man dessutom till att beröva pensionärerna sina gemensamhetsutrymmen på äldreboendet Guldknappen i Loftahammar.
I debatten kring Hjalmarssons föreslagna nedskärningar uppkom ett påstående från Hjalmarsson med vänner att kommunallagen kräver nedskärningar då kravet om "budget i balans" utgör en nästintill ofrånkomlig naturlag.
Låt oss kort se vad lagarna i fråga säger. Mycket riktigt säger kommunallagen som Hjalmarsson hävdade att kommunernas budget måste visa ett positivt resultat, det vill säga gå med vinst.
Men, kommunallagen säger även under kapitel 8, paragraf 5b, att kommunerna tillåts visa negativt resultat "om det finns synnerliga skäl".
I mitt försvar av äldreomsorgen, förskolan och grundskolan samt handikappsomsorgen hänvisade jag till två lagar utan undantagsparagrafer, nämligen skollagen och socialtjänstlagen. Dessa lagar är högst tydliga i frågan.
Skollagen säger: "Alla barn och ungdomar skall ha lika tillgång till utbildning i det offentliga skolväsendet för barn och ungdom. Utbildningen skall inom varje skolform vara likvärdig, varhelst den anordnas i landet."
Socialtjänstlagen säger: "Socialtjänstens mål syftar till jämlikhet i levnadsvillkor, solidaritet och trygghet".
Ingenstans i dessa lagar står det att skola, barn- och äldreomsorg endast skall följas om kommunen har råd med det. Hjalmarsson, var någonstans i kommunallagen står det att budgetlagarna står över skol- och socialtjänstlagen?
Nedskärningar inom skolan bidrar inte till att upprätthålla en likvärdig utbildning som skollagen kräver. Ett minskat antal vikarier tillsammans med indragna gemensamhetsutrymmen bidrar inte till varken ökad jämlikhet, solidaritet eller trygghet i de gamlas levnadsvillkor. Nedskärningarna kan inte betraktas som annat än olagliga.
Hjalmarsson väljer alltså att bryta mot dessa lagar som garanterar medborgarnas rätt till bra barnomsorg, äldrevård och utbildning.
I samma veva som den borgerliga majoriteten slår sönder det välfärdssamhälle som arbetarrörelsen byggt upp kastar Hjalmarsson ut 170 miljoner kronor till stöd för etableringen av kostymnissarnas Holiday Club. Denna summa borde istället läggas på anställningar inom vård, skola och omsorg samt byggnation av ytterligare ett äldreboende i centralorten för att trygga våra behov. Med en sådan satsning skulle kommunen ha större möjligheter att uppnå lagarnas mål.
Hjalmarsson, är det inte synnerliga skäl att följa lagarna som är stiftade av Sveriges Riksdag?
DEBATT
Johannes Regell företräder socialistiska partiet och är ledamot av Västerviks kommunfullmäktige.