I oktober månad var vi föräldrar med Södergårdens korttidsboende närvarande på ett tjänstemannamöte. Där bestämdes det att korttidsboendet skulle stängas en vecka varje månad, som en besparingsåtgärd. Inte lång tid därefter får vi helt annan information i form av ett brev hemskickat till oss där man helt sonika har gått ifrån sitt tidigare beslut. Det man nu vill göra är att stänga korttidsboendet två veckor i månaden, utan att föräldrar ska kunna påverka vilka tider de kan lämna sina barn. Beslutet har fattats utan föräldrarnas vetskap – det förvånar lika mycket som det gör oss upprörda.
Ska man som förälder till ett handikappat barn vara maktlös att påverka möjligheten till ett liv för såväl barn som föräldrar?
Att leva med barn som har speciella behov påverkar privatlivet enormt och att ett korttidsboende inte har möjlighet att avlasta, vilket det för övrigt just är menat att göra, anstränger och marginaliserar privatlivet.
Vi har ett liv utanför våra kära barn som när de är hemma kräver vår fulla uppmärksamhet både av praktiska skäl som för barnens säkerhet. Det innebär vakna nätter och arbete som aldrig tar slut.
Uppenbarligen tycker de som styr att det är för mycket begärt att vi föräldrar ska kunna planera vår vardag och vara lediga när vi vill. Men det tycker inte vi och med handen på hjärtat tror vi inte att beslutsfattarna tycker det själva – om det gällde dem.