Under hösten har vi i Lärarförbundets styrelse besökt många förskolor och skolor. Vi har lyssnat på lärare och mött oro över de besparingar som skett de senaste åren och hur vi ska klara av att spara ännu mer under nästa år. Det är en oro som vi till fullo förstår och delar.
Inför besparingarna 2012 gjordes konsekvensbeskrivningar för samtliga förskolor/skolor. Det fanns redan då ledare som var oroliga för om de skulle kunna behålla arbetsmiljöansvaret och det fanns var oro för vilken kvalitet som vi skulle ge barnen och eleverna under den tiden de är i förskolan/skolan.
I dag konstaterar vi i Lärarförbundets styrelse att vi nu nått smärtgränsen för vad som är en skola och förskola där lärare och elever har en utbildningsmiljö som fungerar. Tyvärr står vi som bekant inför nya besparingar då det under 2013 ska sparas ytterligare 45 miljoner kronor. Vi undrar hur det ska gå till utan att kommunen bryter mot arbetsmiljölag och skollag. Frågorna är fler än svaren.
Riskbedömningar ur ett arbetsmiljöperspektiv är viktiga för de beskriver vilka hälsorisker som finns för personalen och ska också innehålla åtgärder som ska göra att ingen blir sjuk på grund av jobbet. Men det är minst lika viktigt att göra riskbedömningar ur ett kvalitetsperspektiv innan man beslutar sig för att genomföra verksamhetsförändring, för det är där man kan se hur vi kommer att kunna följa skollag och läroplan. Det är ett dokument som är viktigt för beslutsfattare, det vill säga politiker och tjänstemän på förvaltningen. Det är viktigt för lärare och ledare som är de som i slutänden ska göra jobbet med barnen/eleverna. Det är också viktigt för föräldrar att kunna ta del av för det är deras barn det handlar om.
Lärarförbundet har uppmärksammat att ekonomiska redovisningar av besparingsuppdrag, kostnader för nybyggnationer med mera, räknas om och kostnaderna beskriv i form av lärartjänster. Kanske för att det ska bli lättare att förstå vad det innebär. Men lärarna är skolans viktigaste resurs och det finns andra sätt att beskriva en besparing. Man kan beskriva kostnader eller besparingar i form av hur många elever som påverkas och på vilket sätt. Det material vi vanligtvis tar del av innehåller många siffror, i form av pengar och vad det motsvarar i antal lärartjänster, men få av dem utvecklar resonemanget och fokuserar på vad det innebär för våra barn/elever.
Varje lärare har sina kollegor som förutsättning för sitt eget arbete. Det betyder att försvinner det en lärare på ett håll påverkar det lärare på andra håll och det i sin tur påverkar eleverna. En besparing i förskolan följer barnet in i grundskolan och vidare till gymnasiet. Därför måste varje besparing och dess konsekvens ses i ett större och långsiktigare sammanhang.
En lärartjänst mindre på en grundskola kan till exempel betyda färre halvklasstimmar, större klasser eller minskad tid till elever som behöver lite extra hjälp ett par gånger i veckan med till exempel läsning, matte eller engelska.
Färre specialpedagoger eller tal- och språkpedagoger påverka elevernas möjligheter att nå goda resultat när de går i gymnasieskolan eftersom det stöd som behövdes tidigt i deras språk-, läs- och skrivutveckling kanske inte kunnat ges i tillräcklig mängd.
Minskar man på antalet kuratorer så påverkar det förstås hur många elever som får möjlighet att träffa en kurator och även hur ofta det kan ske. Samma sak med skolpsykologer och alla andra funktioner som behövs för en fungerande elevhälsa.
Om man sparar bort skolassistenter och personalsekreterare så kan det betyda att rektorer/förskolechefer får lägga mer tid på administration och mindre tid på att vara pedagogiska ledare med sämre möjligheter att utveckla och förbättra skolan.
Konsekvensbeskrivningar behöver därför innehålla skattningar av hur många barn och elever som kommer drabbas av besparingarna och på vilket sätt de kommer att drabbas. Det är så vi kan förstå och se konsekvenser av en besparing och det är ett underlag som behöver finnas inför varje beslut.