Barnens väg via skolan till vuxenlivet

Skoldebatten fortsätter. I det här inlägget handlar det inte enbart om Västervik utan mycket om svensk skolpolitik över huvud taget, hjärnforskning, känslovärldens inverkan, de dagliga konflikterna i skolan, tidskrävande uppgifter av olika slag.

Foto: Lisa Olaison

Västervik2008-03-19 00:07
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.
Harald Hjalmarsson menar att det måste finnas fler idéer än en. Det finns det säkert men känner du till ordspråket: Man ser inte skogen för bara träd.Personalen har i första hand att arbeta utifrån skollagen, läroplaner och kursplaner. Därtill läggs ytterligare ansvarsfulla, tidskrävande arbeten, till exempel IUP (individuell utvecklingsplan), värdegrundsarbeten, integrering av barn med diverse olika svårigheter som innefattar både sociala och/eller rena inlärningssvårigheter. Ofta kan de två senare vara avhängiga av varandra.Dagligen måste personal hantera konflikter mellan barn utan att personalen getts möjlighet att få gedigen utbildning i konfliktlösning och social kompetens.Barn hamnar i konflikter, det finns inget nedvärderande i det yttrandet.När arbetsdagarna bara snurrar på i ett ekorrhjul och den ena arbetsbelastningen efter den andra bara läggs på redan befintliga, finns inget utrymme för att kläcka strålande, icke kostnadskrävande idéer.Det finns redan mycket bra skrivet i både debatt- och ordet fritt-inlägg att det borde ge Harald Hjalmarsson anledning att själva sätta sig in i dagens skolproblematik och vara med i skolans dagliga arbete under några veckor.Någon insändare har refererat till näringslivet. Ett företag som vill omorganisera eller föra in en ny tillverkningsmetod behöver under ett inledningsskede investera mer, både vad gäller personal och material för att senare kunna få en vinst i satsningen.I skolan måste också investeras för att i slutänden få en vinst.När man arbetar med människor kan man inte bortse från känslovärldens inverkan och påverkan i verksamheten. Den påverkar utan tvekan de resultat som presenteras i tabeller, diagram och utvärderingar.Känslovärlden styrs av och från hjärnan. Samma organ som ska ta emot och lagra de kunskaper skolan är till för att lära ut.Trots att vår tids hjärnforskning kunnat påvisa samband mellan beteende, kunskap, förmåga och inlärning har svensk skolpolitik helt bortsett från kunskapen att hantera sin känslovärld också är kunskap, som inte kan behandlas som obefintlig utan att det får konsekvenser både för vuxna och barn, när skolan får mindre och mindre ekonomiska resurser att röra sig inom och investeringarna uteblir. Politikerna plockar bort möjligheter istället för att tillföra.Barn är inte dumma även om deras livserfarenhet är begränsad. Att muntligt formulera "Lust att lära", "Rätt att lyckas" hjälper föga för elever som i sitt dagliga arbete märker att de, både vad gäller personella och materiella resurser, inte är värda att få det som sägs. Hur påverkar det barnens självkänsla?Personalen, som jobbar för högtryck i motvind, känner sig frustrerad, otillräcklig, värdelös, överkörd när deras bedömningar hela tiden nonchaleras i en för dem omöjlig arbetssituation, som begär av dem att "trolla med knäna".Skolan är ingen tillverkningsindustri, där du matar in i ena änden och spottar ut en fix och färdig produkt i den andra.Politiker, läs Matti Bergströms böcker, hjärnforskare och professor i neurologi. I DN den 9/3 hade hjärnforskaren M Ingvar en debattartikel där han bland annat skriver om att svensk skolpolitik struntar i hur barns hjärnor fungerar.Ett förslag: Anlita en person som med hjälp av de tre R:en (Representation, Resurs, Realia) kan räkna ut skolans behov och utifrån det tala om vilka investeringar och resurser skolplan behöver och var i organisationen de bäst behövs. Där representation står för de ekonomiska medel skolan får sig till del och fördelningen. Hur känslovärlden, hos både barn och vuxna påverkas går, så vitt jag vet, inte att belysa med tabeller eller stapeldiagram men med de tre R:en kan, enligt min mening, tala om vilka investeringar och resurser som behövs, var, varför och vilka positiva effekter de ger på sikt.Jag har fått för mig att Västerviks kommun vill vara en framtidskommun som verkligen satsar, men på vad? På barnen och deras framtid?Hjalmarsson hänvisar till hur mycket pengar en gymnasieklass får. Har du missat att det finns både förskola och grundskola innan gymnasiet ens kan vara en möjlighet för vidare studier?Det går inte att i samma andetag både göra pedagogerna ansvariga för elevernas dåliga resultat och samtidigt undanhålla medel för att kunna nå uppsatta mål.Hur har ni politiker tänkt att vi i skolan, både barn och vuxna, ska nå målet? Rätt att lyckas.
Debatt
Gunvor Larsson har arbetat i skolan i femton år och är förälder och morförälder.
Läs mer om